Polisen känner inte igen alla hatbrott – tydligare i utredningen praxis efterlyses
Det finns brister i identifieringen och behandlingen av hatmotiv i straffprocessen, och domen skärps sällan utifrån hatmotiv.
Det här framgår i en utredning från Polisyrkeshögskolan som ger ny information om hur hatbrotten framskrider i straffprocessen.
Forskaren Marko Juutinen har följt upp hatbrott som kom till polisens kännedom år 2017.
Materialet omfattar polisens förundersökningsmaterial, åklagarväsendets stämningsansökningar och beslut om att inte väcka åtal samt tingsrätternas avgöranden.
I utredningen granskades hur hatbrott identifieras i olika skeden av straffprocessen, hur information om eventuellt hatmotiv förmedlas från polisen till åklagaren och hur detta påverkar domen.
Polisen känner inte igen alla hatbrott
Utredningen visar att polisen inte känner igen alla hatbrott, och att misstanken om ett eventuellt hatmotiv inte alltid förmedlas till åklagaren.
Enligt polisens anvisning ska alla misstänkta hatbrott klassificeras enligt en särskild kod för hatbrott, om målsäganden eller polisen anser att gärningen åtminstone delvis är ett hatbrott. Klassificeringen är ändå inte obligatorisk.
Av utredningen framgår också att i närmare hälften av de brott som skärpts på grund av hatmotiv så angav tingsrätten inte på vilket sätt en skärpning av straffet verkligen skärpte domen.
Det fanns brister i motiveringen också i de fall där straffet trots åklagarens yrkande inte dömdes ut till ett strängare straff.
Som lösning på problemen föreslås obligatorisk hatbrottsklassificering i samband med registrering av en brottsanmälan, effektivare förundersökningssamarbete, uppdaterade förhörsanvisningar för polisen, samt en mer omfattande anteckning av övervägandena om skärpning av straffet i domarna.
Rapporten ingår i Justitieministeriets projekt Fakta mot hat.
Vad är ett hatbrott?
Med hatbrott avses i utredningen en brottslig handling vars motiv bygger på hat, fördomar eller fientlighet mot offrets antagna eller verkliga egenskap.
Egenskapen kan gälla till exempel etnisk eller nationell bakgrund, religiös övertygelse, sexuell inriktning eller funktionshinder.
Enligt rapporten fick polisen år 2017 kännedom om 1 165 misstänkta hatbrott, av vilka 547 fördes till åtalsprövning.
Åklagaren väckte åtal för 368 brott.
Fram till i mars 2021 hade tingsrätten meddelat 1 fällande dom för 92 hatbrott.
I 12 fall skärptes straffet på grund av hatmotiv. I de övriga fallen ingick hatmotiv i brottsrekvisitet.
Källa: Justitieministeriet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.