Polischefen som vill stå i främsta linjen
Polischef Tapio Huttunen har jobbat 40 år inom poliskåren. Till Åbo kom han för 14 år sedan. Foto: Kim Lund
Polischef Tapio Huttunen hälsar jovialiskt på sina kollegor då han går genom korridorerna i polishuset i Åbo. På utsidan har renoveringsarbetet av den 1985 byggda fastigheten kommit i gång och senare ska också insidan förnyas så att den motsvarar 2000-talets behov.
Huttunen har gått en lång väg inom poliskåren. När han år 1978 hemförlovades från armén var han i likhet med många andra unga män osäker på vad han skulle bli när han blir stor.
Då tre av hans kamrater i hans hemstad Lappo i södra Österbotten sökte till Polisskolan hakade han på och år 1978 inledde han studierna till polis.
Sin första tjänst som ung konstapel fick han vid Rörliga polisen i Helsingfors. Vid sidan av patrullerandet studerade han juridik vid Helsingfors universitet. Efter att ha auskulterat som domare vid tingsrätten i Lappo kunde han titulera sig vice häradshövding. Han hann ännu jobba som stadsjurist i Lappo i ett år innan polisen i honom ville tillbaka ut i verkligheten igen.
– Jobbet som tjänsteman var helt annorlunda än polisjobbet, byråkratiskt och politiskt. Inom polisen finns en klar hierarki, men som föredragande inför de kommunala förtroendeorganen måste man tala omkull politikerna för att få sin vilja igenom. Det var aldrig ett alternativ för mig att fortsätta.
Tapio Huttunen vill vara med där det händer. Foto: Kim Lund
I stället blev han biträdande polisinspektör vid den dåvarande länsstyrelsen i västra Finland. Där styrde han upp det regionala polisarbetet och fungerade också som länsåklagare.
– Men jag ville närmare fronten och fick tjänsten som polischef vid Vasa polisdistrikt med 140 poliser. Det var en riktig topptjänst för mig som relativt ung och jobbet gav mig inspiration att fortsätta mot nya utmaningar.
Huttunen beskriver sig ändå inte som en människa som hela tiden vill klättra högre upp på karriärstegen.
Men år 1999 öppnades möjligheten att bli biträdande polischef för Helsingforspolisen och flyttlasset gick söderut. Att leda landets största polisdistrikt var något helt annat än att jobba i Vasa.
– Tjänsten som biträdande polischef i Helsingfors är ett av de mest utmanande jobben inom polisen. Staden var inte någon idyll, men det var ändå lätt att jobba där eftersom jag kände till staden efter att i sex år jobbat där inom Rörliga polisen.
ÅU-foto
Redan det första året kastades han i hetluften då Finland tog över ordförandeskapet för EU. Det ordnades toppmöten i staden och deltagarnas säkerhet måste tryggas.
Till Huttunens uppgifter hörde bland annat att koordinera och se över säkerhetsarrangemangen samt att ordna med förstärkningar från övriga polisdistrikt i landet.
När Sydvästra Finlands polisdistrikts långvarige polismästare Juhani Salonen gick i pension år 2004 såg Huttunen chansen att igen få ett verkligt toppjobb inom polisen. Att vara tvåa i hierarkin är trots allt annat än att vara nummer ett, säger han.
– Åbopolisen hade ett gott rykte och var redan då en föregångare vad gäller polisarbete. Salonen hade utvecklat verksamheten och bland annat infört närpoliserna som fortfarande gör ett viktigt jobb.
– Jag kunde följa det dagliga arbetet och kände att jag kom närmare den främre linjen, utan att vara på fältet med full utrustning. Det handlade om att utveckla polisarbetet och fatta strategiska beslut.
Antalet poliser har minskat kraftigt i Åbo de senaste åren. Foto: Kim Lund
Under de senaste åren har antalet poliser inom Åbopolisen minskat kraftigt. Vid sekelskiftet 1990–2000 jobbade här som mest 400 poliser, i dag är antalet 240. Det har lett till att polisen har varit tvungen att göra nya prioriteringar.
– Larmuppdragen och förundersökningarna måste skötas, men vi hinner inte med allt det preventiva arbete som borde göras. Vi borde till exempel synas mera på stan, men det hinner vi inte alltid med.
– Att polisen inte syns så mycket på dagarna beror att vi har gjort ett medvetet val och flyttat tyngdpunkten i patrulleringen till nätterna då behovet är störst.
Polisen satsar på att synas mera på nätterna än på dagarna. Foto: Kim Lund
Trots nedskärningarna säger Huttunen att Åbo är en trygg stad. Brottsligheten har minskat och enligt det årliga säkerhetsindexet upplevs Åbo som tryggare nu än för tio år sedan.
I samband med den stora flyktingvågen för ett par år sedan ökade antalet sexualbrott något, men många av brotten begicks internt på flyktingförläggningarna, säger Huttunen.
– Antalet brott begångna av utlänningar syns inte märkbart i vår statistik. I Åbo har cirka tio procent utländsk bakgrund, deras andel av brotten i Åbo är ungefär lika stor, det vill säga tio procent.
ÅU-foto
Huttunen vill inte ensam ta äran åt sig för de goda resultaten. Jobbet görs tillsammans med hela den engagerade och duktiga poliskåren och Huttunen tackar också för det goda samarbetet med Åbo stad och olika invånarföreningar.
– Alla har ett ansvar för tryggheten i staden.
Huttunen trivs bra i Åbo. Så bra att han till och med har blivit TPS-anhängare efter att i många år hejat på Hifk.
– Jag brukar gå och se matcherna då TPS och Hifk möts och jag har märkt att mitt hjärta klappar för TPS.
Tapio Huttunen
Född: 29.11. 1955 i Lappo.
Familj: Fru, två pojkar, ett barnbarn.
Hobby: Joggning, golf och läsning. Gillar svenska deckare av till exempel Liza Marklund och Henning Mankell.
Bäst med jobbet som polis: Mångsidigt, människonära, omväxlande.
Sämst med jobbet som polis: Krävande, i bland undrar jag om polisen kan svara på alla förväntningar som ställs på oss.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.