ÅU 15.02.2018 04:30

Ni noterade väl vilken dag det var i förrgår? Fastlagstisdag, jo, men det var också en annan dag, nämligen fisksoppans dag.
Det är lätt att gissa sig till vad målet är: öka finländarnas fiskkonsumtion. Då den nya fisksoppsdagen lanserades, fick riksdagsledamöterna besök av Pro Fisk, föreningen för bland annat yrkesfiskare, fiskförädlare och fiskhandlare. Mindre lokala jippon ordnades här och var där, och det fanns också en särskild hashtag för sociala medier. Så värst stor genomslagskraft fick dagen ändå inte.
Temat för den första dagen var fiskens betydelse för kloka beslut, närmare bestämt fetternas betydelse för vår hälsa. Fisk är ”superfood för hjärnan”, som Pro Fisk formulerar det. Verksamhetsledare Katriina Partanen påminner för sin del om alla andra positiva hälsoeffekter.
Det som dukades fram i riksdagen var fisksoppa på abborre. Det fenomenala med fisksoppa är ju att det mesta i fiskväg man drar upp ur havet kan bli soppa. Fisksoppa är också annars ett bra redskap för olika pr-jippon, eftersom det är svårt att göra dålig fisksoppa – som ”sämst” är den ändå oftast god.
Med god fisksoppa kan man säkert gynna lobbning, eftersom man med riktigt god soppa kan göra under, som i ett litet samhälle strax öster om Nice i Frankrike.
Där hittas lilla Villefrance-sur-Mer och La Mère Germaine, som sägs servera världens bästa bouillabaisse. Restaurangen blev känd för sin version av den sydfranska fisksoppan för sjuttio år sedan, och sedan dess lär ”alla” varit där, alla från Charlie Chaplin till Boris Jeltsin.
Hur många restauranger i vår region är kända för sin fisk eller för någon specifik fiskdelikatess? Vi behöver inte spana så långt som till Villefrance-sur-Mer för att hitta andra fiskframgångar. I Hangö finns På Kroken, som startade smått med fisksoppa och skärgårslimpa och nu är en populär fiskrestaurang. Senaste nytt är att restaurangens grundare, krögaren Magnus Ekström, ska resa till Osaka, Japans tredje största stad.
Där ska han tillreda fiskrätter inför publik, assisterad av japanska kockar. Hans skärgårdslimpa finns också på menyn. Detta bara som ett exempel på hur långt man kan komma om man kan sin fisk.
Framgångar av den här typen kan vi förstå. Sedan finns det andra dimensioner av fisk och fiske som hittas någonstans utanför de traditionella tankesätten.
Visste ni exempelvis att det var pilkfiskande männ som hittade på hela mindfulness-konceptet? Detta gjorde de långt innan hela ordet existerade, i alla fall om vi ska tro damtidningen Me Naiset. Tidningen skrev för ett år sedan om en grupp kvinnor som kopplade av med att vinterfiska på sjön Pyhäjärvi. De blev bitna till den grad av pilkfiskeflugan att de också började ställa upp i tävlingar.
Och vad är bäst i Finland, frågar Me Naiset? Jo, pilkfiske – i alla fall om man ska tro utländska resebloggare. ”Finnish meditation”, kallas det hela av Visit Finland (det som väl förr hette Centralen för turistfrämjandet).
All publicitet för fiskar och fiske är välkommen, också med förleden mindfulness. Och om intresset också gäller färsk inhemsk fisk, så är det allra bäst.
Dags för det otrevliga: Efterfrågan på inhemsk fisk har minskat. Äldre äter mer fisk, men de unga vuxna allt mindre – och om de äter, sker det på restaurang. Fisken är på väg att bli finrätten som man äter då och då.
Utvecklingen är den samma i Sverige. Enligt den färska Sjömatrapporten – fisk och skaldjur, alltså – är färsk fisk en riktig generationsfråga.
”De äldsta med en stark tradition att äta fisk och skaldjur faller ifrån. Samtidigt fortsätter de yngsta, som inte lärt sig att äta sjömat tidigt i livet, att ha en låg konsumtion när de växer upp. Det är en signal som vi behöver ta på allvar och agera på, och vi måste aktivt lära våra barn att äta fisk”, säger Line Kjelstrup, Sverigechef på Norges sjömatråd.
Svenska familjer verkar enligt undersökningen äta fem gånger så mycket godis som fisk, vilket låter horribelt. Det problematiska är att matvanor går i arv, vilket också Pro Fisks verksamhetsledare påpekar:
”De som är i åldern 30–40 har barn som är i en ålder där de skapar matvanor som följer med dem till vuxenlivet. Om fisk inte är en del av deras kost, är den det inte heller det när de är äldre”, sade Katriina Partanen i en intervju för Aamulehti.
En förutsättning för den inhemska fiskenäringens framtid är att folk äter fisk. Det har följder för hälsa, miljö och sysselsättning. Det handlar om våra val vid fiskdisken men också om det att allt fler kunde plocka fram metspö eller nät och lära sina barn eller barnbarn att inte bara fiska och rensa fisk men också tillreda den.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln