Planerna på en gemensam terminal för Tallink Silja och Viking Line ger Åbo hamn ny status


Många fördelar. En gemensam passagerarterminal för Tallink Silja och Viking Line gör att vi får en smidigare trafik i hamnen och dessutom en förbättrad säkerhet, säger Åbo hamns vd Christian Ramberg. Tanken är att terminalen byggs nära rampen till Seawinds gamla kajplats. Rampen som ses i bildens mitt rivs. Till vänster skymtar Silja Lines terminal. Foto: J-O Edberg
Passagerarhamnen i Åbo står inför en radikal omvandling som påverkar både passagerar- och frakttrafiken och företagen som opererar i hamnen.
Den mest iögonfallande förändringen är byggandet av en gemensam passagerarterminal för Viking Line och Silja Line.
Åbo stad och rederierna kom nyligen överens om att planeringen startar omedelbart.
Den nya terminalen som går under namnet Ferry Turku Terminal ska stå klar senast 2025 då de nuvarande terminalavtalen mellan staden och rederierna går ut.
Passagerarterminalen byggs av Åbo hamn Ab som också blir ägare till nybygget. Byggnadskostnaderna uppskattas till 45 miljoner euro.
Rederierna, som i dag äger sina terminaler, betalar en avgift till hamnbolaget för att de använder den nya terminalen. Avgiften bakas in i rederiernas hamnavgift.
– Det här öppnar möjligheter för att också andra rederier kan använda terminalen, säger Christian Ramberg, vd i Åbo hamn.
När det gäller besöken av kryssningsfartyg är tanken ändå att de ska använda Viking Lines passagerarterminal som föreslås bli kvar.
Inga detaljerade planer finns ännu och exakta uppgifter om terminalens storlek saknas.
Men tanken är att terminalen byggs i två våningar med separata vänthallar för rederierna. Enligt Ramberg ska den dimensioneras för att rymma minst 5 000 resenärer samtidigt.
– Det beror på att rederiernas tidtabeller går nära inpå varandra och många resenärer rör sig i hamnen samtidigt, säger han.

Vision över hamnen. Så här ser arkitektens vision över Åbo hamn ut. Den gemensamma passagerarterminalen för Viking Line och Tallink Silja har försetts med grönt tak. Bild: Schauman Arkitekter
Ramberg ser inget märkligt i att man bygger en gemensam terminal för två konkurrerande rederier.
– Det här systemet har blivit allt vanligare och förekommer i flera hamnstäder. Bland annat i Helsingfors och Stockholm har man byggt nya terminaler som
kan användas gemensamt av flera rederier. Det här ger fördelar både för rederierna och hamnarna.
För Åbo hamn medför den gemensamma passagerarterminalen flera fördelar.
– Vi får en smidigare trafik i hamnen och dessutom en förbättrad säkerhet, säger Ramberg.
Fordonstrafiken till och från passagerarhamnen omdirigeras helt när den nya terminalen tas i bruk.
Går planerna i lås leds både personbilstrafiken och frakttrafiken in till terminalområdet via in- och utfarten vid Pansiovägen nära Pansiobron och vidare in på hamnområdet. Trafiken leds längs järnvägsspåret som tidigare använts för den nedlagda tågfärjetrafiken.
Tanken är också att passagerartrafiken på räls till och från passagerarhamnen ska ledas via det här spåret i fortsättningen i stället för via det nuvarande spåret som går via slottet och korsar Slottsgatan.
En annan in- och utfart för personbilstrafiken går via hamnens nuvarande port vid Hertig Johans parkgata.
Hertig Johans Parkgata som går mellan Slottsgatan och Pansiovägen blir i fortsättningen också trafikled för kollektivtrafiken.
Dessutom kör också fordon som hämtar resenärer till och från hamnen via Hertig Johans Parkgata, antingen i riktning från Slottsgatan eller från Pansiovägen.
Trafikarrangemangen för den nya passagerarterminalen dröjer ännu eftersom de förutsätter en detaljplanering.
Tallink Siljas fordonstrafik drabbas däremot av omdirigeringar redan nästa år då byggandet av hamnen parkeringshus startar.
Parkeringshuset byggs delvis på Tallink Siljas nuvarande planområde för fordonstrafiken. Parkeringshuset som ska stå klart 2020 har plats för 600 bilar.
Totalt kommer det att finns 800 bilplatser i passagerarhamnen då det finns ytterligare 200 parkeringsplatser utomhus.
Den nya passagerarterminalen påverkar markvändningen i hamnen avsevärt.
– En fördel är att det frigörs mark som kan användas till annan verksamhet, säger Ramberg.

Nya planer. Så här har man tänkt att Åbo hamn ska se ut efter att den nya passagerarterminalen har byggts. Avsikten är att terminalen ska stå klar 2025. Parkeringshuset till höger om terminalen på bilden byggs redan nästa år. Bild: Åbo stad, Schauman Arkitekter
På sikt kommer en del av hamnområdet att byggas om till en havsnära stadsdel. Området mellan slottet och Aura å frigörs då Viking Lines fordonstrafik flyttas till den nya terminalen.
Meningen är att området längs Aura å från Forum Marinum ända ut till den nya passagerarterminalen ska bli ett område för allmänt bruk och med möjlighet till offentligt byggande.
Det betyder också att man kan promenera längs Aura å ända ut till åmynningen och passagerarterminalen.
– Det här ger hamnen ett stort lyft. Båtresenärerna får en helt annan upplevelse när de stiger i land direkt en stadsmiljö, säger Ramberg.
En orsak till ombyggnaden av hamnområdet är också att hamntrafiken inte ska störa boendet i de närliggande bostadskvarteren.
Det byggs bostäder i flera områden nära hamnen för tillfället, bland annat i Slottsfältet och i Harpunkvarteret.
– Ytterligare nya bostadsområden ska byggas inom de närmaste år om det som kallas Slottsstaden. Slottsstaden är planerad för 10 000 invånare, säger stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen.
– Planerna på en gemensam terminal för rederierna är en stor sak för Åbo eftersom det öppnar nya möjligheter för användningen av hamnen, säger han.
Åbos biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen instämmer.
– Det här är ett av de mest betydande utvecklingsprojekten som staden lanserat, säger Virtanen.
Staden hoppas att planerna skapar mervärde för både Åboborna och turismen.
Enligt Virtanen öppnas möjligheten för en placering av ett musikhus eller ett historiskt museum på de områden som frigörs i hamnen.
– Nu talar vi förstås om frågor som kan bli aktuella först på sikt, inga beslut har fattats ännu. Det är stadsstyrelsens sak att ta ställningen i de här frågorna i de utredningar som pågår, säger Virtanen.
Men med passagerarterminalen är det bråttom, säger han.
– Tidtabellen är stram då allt ska var klart 2025. Planeringen, plan- och gatubyggnadsarbetena och byggandet av terminalen kräver en hel del jobb som tar tid, säger Virtanen.
Parterna har tillsvidare slutit enbart ett intentionsavtal kring terminalbygget. Meningen är att ett mera detaljerat intentionsavtal görs upp i slutet av året innan man kan godkänna det slutliga avtalet.
Rederierna är positiva till att dela terminal
Både Viking Line och Tallink Silja förhåller sig positivt till planerna på en gemensam passagerarterminal.
Initiativet kommer från Åbo stad som varit i kontakt med rederierna i frågan redan tidigare i olika repriser.
Nu har man kommit till skott i förhandlingarna som resulterat i en avsiktsförklaring där båda rederierna förbundit sig att upprätta reguljär trafik på rutten
Åbo–Mariehamn–Stockholm och delta i planeringen av den gemensamma passagerarterminalen.
Viking Lines vd Jan Hanses är nöjd.
– Vår egen terminal fungerar bra, men den är över 30 år gammal. För oss är det viktigt att vi kan fortsätta trafikera rutten och då vill vi vara med och planera hur trafiken kan utvecklas. Den nya terminalen ger oss förutsättningar att upprätthålla trafiken för tiotals år framöver, säger Hanses.

Jan Hanses, vd i Viking Line. Foto: J-O Edberg
Han tycker att det mera kostnadseffektivt att staden bygger och äger terminalen även om det inte är samma sak som om terminalen vore i rederiets ägo.
– Vi måste bara bevaka våra intressen när terminalen planeras. Konceptet är ju inte obekant, passagerarterminalen i Mariehamn används också gemensamt av rederierna, säger Hanses.
Också Tallink Siljas vd Margus Schults ser positivt på planerna.
– Vår nuvarande terminal har många år på nacken och kräver underhåll. Med en gemensam terminal sparar vi kostnader och kan fokusera på trafiken i stället, säger han.

Margus Schults, vd i Tallink Silja. Foto: J-O Edberg
Schults är välbekant med konceptet där rederierna delar på terminaler som ägs av hamnen.
Det används i flera hamnar som anlöps av Tallinkkoncernens fartyg.
Schults nämner som exempel den nybyggda passagerarterminalen på Busholmen i Helsingfors som Tallink använder för sina fartyg på rutten Helsingfors-Tallinn.
– Också Eckerölinjen använder samma terminal och det fungerar bra.
Schults ser farm emot den gemensamma passagerarterminalen i Åbo hamn som han räknar med att ska gynna passagerartrafiken.
– En ny och modern terminal ökar passagerarkomforten och ger resenärerna positiva upplevelser redan innan de stiger ombord, säger Schults.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.