Pjäs om klimatet väcker känslor i S:t Olofsskolan: ”Man borde tala mera om vad man kan göra åt klimatkrisen”

Budskapet i ungdomspjäsen ”Stormen” är tydligt. Klimatåtgärder behövs, och de behövs nu.
– Jag har inte tänkt på klimatförändringen så mycket. Nu ser jag mer allvarligt på saken, säger Robin Penttinen.
Penttinen är elev i årskurs nio i S:t Olofsskolan. Niorna har precis sett Malin Kiveläs nyskrivna pjäs, ”Stormen”, om klimatförändringen.
Teater Taimine förvandlar gymnastiksalen i S:t Olofsskolan till ett debattforum för klimatkrisen.
Pjäsens två karaktärer, Lill och Olli, inställer sig olika till hur man borde reagera på klimatet som växande hot.

Lill, spelad av Outi Paasivirta, är klimatskeptisk, äter gärna kött och orkar egentligen inte bry sig om klimatet. Olli, spelad av Mikael Strömberg, känner däremot ångest för klimatet vad han än gör.
Krisens skepnader
”Stormen” utspelar sig i tre delar, som alla lyfter fram perspektiv på klimatförändringen.
Publiken får uppleva då en hungrig isbjörn anfaller en by i Grönland och då en klimataktivist i Montana planerar att åtgärda klimatkrisen med fanatiska metoder.

Scenerna för fram det komplexa i klimatförändringen och skapar diskussion.
– Man kunde tala mera om vad man borde göra åt klimatförändringen. Nu talar man mest om vad som händer på grund av förändringarna, säger Robin Penttinen.
En scen i ”Stormen” för publiken tio år i fram i tiden, till 2031. På en tropisk ö har Lill och Olli återgått till ett primitivt liv. Nu är naturresurserna slut, de flesta växterna har dött ut och de jagar de få djur som finns kvar för att få mat.
Lill och Olli vinkar till publiken som sitter i år 2021. Karaktärerna i 2031 roar sig över hur mycket som har hunnit hända på tio år.
– De beskrev nog bra hur allt kan ändras. Speciellt då de sa hur mycket vattennivån kan stiga, då förstod man hur illa allting är, säger Emil Ehrnrooth.
Ehrnrooth går i samma klass som Robin Penttinen.
Storm som väcker känslor
Robin Penttinen och Emil Ehrnrooth säger att de inte brukar tala om klimatkrisen med sina vänner. Pjäsen väckte tankar hos Penttinen och Ehrnrooth och de upplever en oro över klimatet.
– Jag borde tänka mera på vad man kan göra för klimatet, säger Emil Ehrnrooth.
Ehrnrooth säger att han speciellt uppskattade ljudeffekterna i pjäsen. Dialogen på scen avbryts med jämna mellanrum av radiomeddelanden.
Meddelandena varnar för den tilltagande stormen ”Mandarina”, som närmar sig Finland.
Olli upplyser Lill om att stormen heter ”Mandarina” efter bokstaven ”M”, eftersom stormar döps enligt bokstäverna i alfabetet.
”Mandarina” är den trettonde stormen det året.
Det råder ingen tvekan om att syftet med pjäsen ”Stormen” är att väcka känslor.
Det understryks senast i slutet av pjäsen då karaktärerna Lill och Olli lyssnar till ett raspigt radiomeddelande. Stormen har blivit orkan och medborgare uppmanas att omedelbart söka sig till ett befolkningsskydd.
Lill och Olli stirrar förskräckta ut över publiken medan stormen drar in över scenen och förmedlar sitt budskap om klimatkrisen.
Det gläder oss att Teater Taimines nyskrivna högklass- och gymnasiepjäs ”Stormen” skapar debatt även bland vuxna. Att ämnet är känsligt det vet vi, men pjäsen bygger på bestyrkt fakta. Fakta om både klimatförändringar och ångesten de unga bär på. Taimine har som sitt främsta mål att försvara de ungas perspektiv, och så även nu. Vi vill betona att skulden inte ligger på de ungas axlar, utan att vi alla, tillsammans med beslutsfattarna, ska bära vårt ansvar. Att pjäsen i sig skapar ångest kan jag inte hålla med om. Klimatångesten har tyvärr redan slagit rot bland de unga sedan länge. ”Stormen” uppmuntrar till lösningar och diskussion för att bemöta de utmaningar som finns. Recensioner och respons från målgruppen har visat att pjäsen tjänar sitt syfte.
CG Wentzel
teaterchef
Teater Taimine
-turnéteater för barn och ungdom
Köttätning? Nyligen förklara Herlin på Qvidja för okunniga riksdagsmän att utegående idisslare är bra för klimatet. Storm? Ingen klimatmodell förutspår framtida ökning av stormighet i Europa. Allt kan man hitta på för att öka skolbarnens klimatångest.