Petteri Orpo behöver de lojala väljarna – men hur långt räcker det?
Om trenden håller i sig, sett till de tre senaste riksdagsvalen, kommer Samlingspartiet i Egentliga Finland i vårens val att landa på ett väljarstöd som är under 20 procent. Det här betyder sannolikt att stödet på nationell nivå är ännu lägre.
Det här skulle i sin tur kasta en skugga över Samlingspartiets mål att göra riksdagsvalet till ett statsministerval. Det kan också sätta Petteri Orpos partiledarskap i gungning.
Det gäller alltså för Samlingspartiet att klara av ett trendbrott. Men inte bara det. Det gäller att klara av ett trendbrott när mycket talar för att trenden har förstärkts.
Vi tittar bakåt. I valet 2007 hade Samlingspartiet ett nationellt stöd på 22,3 procent. I Egentliga Finland var stödet hisnande 27,4 procent.
I valet 2011 var stödet 20,4 procent, respektive 23 procent, och i senaste val hade partiet fallit till 18,2 procent på nationell nivå och till 21 procent i landskapet.
Som distriktsorganisationens verksamhetsledare Juha Rantasaari sa i ÅU i onsdags tyder det här på att Egentliga Finland är mer samlingspartistiskt sinnat än landet i övrigt. Stödet här är alltid klart starkare än på nationell nivå.
Petteri Orpo kommer att behöva det stödet, men frågan är hur långt det räcker.
Mycket talar för att Samlingspartiet lyckas hålla SDP bakom sig. SDP gjorde ett katastrofval 2015, tappade drygt 4 procent av väljarstödet i valkretsen och såg sig besegrat av också Sannfinländarna och Centern.
I valet i vår kommer SDP att klara sig bättre, men Samlingspartiet i Egentliga Finland har följande fördelar: Åbosonen Orpo leder nu för första gången partiet i ett riksdagsval som partiordförande och finansminister, och han gör det under en sällan skådad tillväxt i landskapet.
Hur Orpos och Samlingspartiets taffliga hantering av vanvården inom äldrevården påverkat stödet i denna valkrets är svårt att säga. Partiets lojala väljarbas är sannolikt beredd att fria snarare än att fälla.
Men hur stor är Samlingspartiets edsvurna väljarbas i Egentliga Finland? Trenden vi hänvisade till ovan tyder på att den ligger under 20 procent, och om någon slutsats med säkerhet kan dras av partimätningarna så är det att många väljare är osäkra.
Valresultat är alltid relativa. Det vill säga att Samlingspartiet har råd att tappa stöd om andra partier tappar mera. Men det här är ingen grund för en strategi, och för att partiet ska nå sitt mål i denna valkrets – 65 000 röster och fem ledamöter invalda – så måste Orpo vida överträffa de resultat han gjorde i valen 2007, 2011 och 2015.
Ett orosmoment för Samlingspartiet är att Orpo gjorde ett något sämre personligt resultat i valet 2015, jämför med valet 2011 – 10 652 röster, respektive 11 018.
Det är förstås en hårfin skillnad, men den visar trots allt att etablerade politiker inte kan ta något för givet.
För Orpos del kan det här bli avgörande: kommer väljarna i hans valkrets att bedöma honom främst som finansminister och ordförande för ett parti som nationellt sett förlorat momentum? Eller ser de honom som valkretsens chans att få en statsministerkandidat?
Samlingspartiet hoppas förstås på det senare. Vad gäller den första frågan så är det skäl att understryka – som också Juha Rantasaari gjorde i ÅU i onsdags – att mycket ännu hinder hända innan valdagen i april.
Det inbegriper förstås att Samlingspartiets börda kan bli ännu tyngre. Så sent som i går kom ytterligare en nyhet om att Valvira satt stopp för ett privat serviceboende, denna gång Attendos enhet i Utajärvi i Norra Österbotten.
Den privata vårdbranschen är intimt kopplad till Samlingspartiet, och varje nyhet av det här slaget är droppen som urholkar väljarnas förtroende. Det torde också gälla i Egentliga Finland.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.