Juldagsmord i Wreta och skandalprästen Ketharenius – de samlade Åbolands mörka berättelser
Anne Bergström och Li Näse. Foto: Stefan Holmström
Pesten i vrakgodset, juldagsmord i Wreta och skandalprästen Ketharenius. Det är lätt att haja till då man ser rubrikerna i den nya boken ”Det mörka Åboland – om bråd död, spöken, brott och straff”.
– Det är nog främst död och elände, allt sådant som har med det mörka att göra, säger Anne Bergström, museiamanuens vid Pargas hembygdsmuseum.
Boken är samtidigt en avslutning på ett tvåårigt projekt. Målet var en bok, men det blev två, säger Li Näse, museichef för Sagalunds museum i Kimito. Den första, ”Elden som förvandlades till en oxe – Berättelser om folktroväsen, häxor och djävulen i Åboland”, kom ut för ett år sedan.
– I den boken finns främst spöken, i den nya mycket sådant som faktiskt har hänt, säger Näse.
Innehållet är tematiskt upplagt. Här finns hemsökta hus, gravplatser, förbjuden kärlek och avrättningsplatser – bara för att nämna några.
– Vi vill ändå varken såra eller uppröra, säger Bergström.
Därför innehåller inte den nya boken alltför färska hemskheter, eftersom innehållet till så stor del baserar sig på verkliga händelser. Det handlar helt enkelt om lokalhistoria, uppgifter som varit utspridda i talrika dokument och arkiv. Källförteckningen på pärmens insida ger en fingervisning om det omfattande arbete som gjorts.
Varje berättelse har en källhänvisning, ofta så detaljerad så att den som vill veta mer kan leta upp urkällan. Vissa berättelser baserar sig på det som berättats av människor som tagit kontakt efter den första boken.
– Den nya boken kan ju leda till att vi får in nya minnen, säger Bergström.
Idén till projektet föddes efter att Bergström och Näse deltagit i ett seminarium kring den svenska faktaboken ”I Arns fotspår” för några år sedan. De ville därför göra en åboländsk variant, där berättelserna binds till mycket konkreta platser:
– Tanken är att så många som möjligt ska känna igen platserna, säger Bergström.
– …och kanske bli lite rädd, tillägger Näse.
De två medger att det kan bli lite kusligt när historia kommer så nära. Bergström växte själv upp i Mattkärr, nära en plats som tidigare varit en avrättningsplats. Förenklat sagt så blir det mer skrämmande ju längre framåt man kommer i boken.
Många har visat sig vara intresserade av skrämmande berättelser, om de är lokala – såsom den om ”Abu” på Stormälö gård. Han kom tillbaka efter döden för att hämta pengar han gömt i den dyna han hade önskat få med i kistan.
Nu för tiden väcks intresset för lokalhistoriska böcker ofta via sociala medier, säger Näse.
– Vart tionde hem på Houtskär har den första boken. Det var efter att Ulla Mattsson-Wicklén delade med sig av lokala berättelser på Facebook.
Bakom den nya bokens illustrationer och layout står grafiska formgivaren Nanó Wallenius och kollegan Roeland Vanheesbeke. De två var med också då den första boken gjordes.
Ett av projektets mål – vid sidan av böckerna – har varit att skapa material som kan användas av andra, säger Näse.
– Vi har tänkte på mindre museer med små resurser och utan anställda. Här har de något de kan sälja.
Lokalhistoria kan återanvändas på många olika sätt. Näse lägger fram kylskåpsmagneter och disktrasor med text ur en tidigare bok, ”Åboland och åbolänningar”. Projektet ”Det mörka Åboland” har i sin tur gett exempelvis turistvandringar i Pargas, med tema vidskepelse, och dödens närvaro. Innehållet kan också användas för tidsresor och annat program för skolelever.
– Vi har dramatiserat tingsrättsprotokoll med skolelever. Det här är ett material man kan göra väldigt mycket av, säger Näse.
Projektet har också haft ytterligare en sidoeffekt. På ett bord i Sagalund står en ”klok gumma”, en meter hög docka. Gumman – eller häxan, beroende på betraktaren – ska i vår få sällskap av Tomten, Näcken, Sjöjungfrun och Djävulen.
De fem dockorna, tillsammans med varsin rollup, kan lånas ut till utställningar om exempelvis folktro. Bakgrundens rollup om sjöjungfrun är en del av samma helhet. Det här arbetet är inte ännu klart, men Bergström och Näse drömmer redan om nya projekt.
– Vi har nog planer och har skickat in ansökningar, säger Bergström.
– Men vi kan inte berätta något än, säger Berg.
Det mörka Åboland
Utgivare: Pargas hembygdsmuseum och Sagalunds museum i Kimito.
Arbetsgrupp: Helen Honkasaari, Maria Ekqvisst, Anne Bergström och Li Näse.
Form: Nanó Wallenius och Roeland Vanheesbeke.
64 sidor.
Boken ”Det mörka Åboland”. Anne Bergström och Li Näse.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.