Förflytta dig till innehållet

Per Brahe-priset år 2020 till FD Kasper Braskén – ”forskningen i antifascism har inte blivit mindre aktuell”

Jaska Poikonen
man med glasögon lutar mot vägg
Kasper Braskén, som forskar i antifascism, belönas med Per Brahe-priset av Stiftelsen för Åbo Akademi.

Stiftelsen för Åbo Akademi tilldelar Kasper Braskén Per Brahe-priset år 2020.

Filosofiedoktor Braskén är forskardoktor i historia vid Åbo Akademi. Prissumman på 12 000 euro riktas årligen till en forskare vars fortsatta anknytning till Åbo Akademi är synnerligen önskvärd.

Braskén nominerades till Per Brahe-priset av fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi. I motiveringen lyfter dekan Peter Nynäs fram Braskéns position som ledande forskare inom fältet antifascismens globalhistoria, det internationella nätverk han har byggt upp under sina granskningar och hans förmåga att kombinera extensiv empirisk forskning med avancerade teoretiska och metodologiska perspektiv.

Braskén, född 1983 i Åbo, disputerade 2014 i ämnet allmän historia vid Åbo Akademi med avhandlingen ”The Revival of International Solidarity: The Internationale Arbeiterhilfe, Willi Münzenberg and the Comitern in Weimar Germany, 1921–1933”.

Därefter har Braskén bidragit till och varit medredaktör i flera antologier, bland annat Fascism without Borders (2017) och Anti-Fascism in the Nordic Countries (2019).

Global antifascism i dag och finlandssvensk antifascism förr

Braskén noterar att hans expertområde inte blivit mindre aktuellt de senaste åren. Speciellt diskussionen kring antifascism har ökat avsevärt, och Braskén exemplifierar med att man i USA:s presidentvalsdebatt diskuterat huruvida Antifa är en bred rörelse eller en klick av terrorister.

— Jag förutspådde inte att diskussionen skulle göra en sådan vändning som den gjort, men kanske man borde ha kunnat förutspå det? År 2016 var det mycket tal om fascismen som hotbild och om det som händer på högerkanten kan utvecklas till något värre. Så därför har kritiken av antifascism och upptrummandet av det antifascistiska hotet blivit en motreaktion från högerkanten.

För tillfället jobbar Braskén på ett specialnummer om antifascismens historia i Sydafrika, men nästa år blir det ett lite mera lokalt perspektiv från 1920-1940-talet. Tillsammans med docent och projektledare Anders Ahlbäck, FD Matias Kahovirta, FM Ylva Perera och FD Mats Wickström deltar Braskén i ÅA-projektet ”Den finlandssvenska antifascismen”.

— Antifascism som idé har funnits väldigt länge, met finns väldigt lite skrivet om hur man i Svenskfinland reagerade på fascismens framsprång, säger Braskén.

Braskén har koll på fascismens och antifascismens globala historia, men det lokala perspektivet är nytt för honom.

— Jag har för min del hoppat på det finlandssvenska perspektivet i september. Det är jättespännande och nytt för mig. Det är kul att se impulser av de globala antifascistiska rörelserna i Svenskfinland.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter