Pensionsskyddscentralen: Framtidens pensioner blir svåra att finansiera
Pensionssystemet bygger på att de som är i arbetslivet finansierar pensionerna. Foto: Ari Sundberg/SPT
Förhållandet mellan antalet förvärvsarbetande finländare och dem som lyfter arbetspension försvagas och medför på lång sikt att pensionsutgifternas andel av lönekostnaderna ökar.
Det visar Pensionsskyddscentralens nya långsiktiga prognos om arbetspensionernas utveckling som offentliggjordes på tisdagen.
– Om det i dag finns cirka 2,4 miljoner förvärvsarbetande och cirka 1,2 miljoner pensionstagare visar vår prognos på lång sikt att antalet pensionstagare stiger till 1,8 miljoner medan arbetstagarnas andel sjunker till 2,1 miljoner personer, säger direktör Mikko Kautto vid Pensionsskyddscentralen.
Det betyder att allt färre på sikt ska finansiera allt fler personers pensioner, säger utvecklingschef Heikki Tikanmäki vid Pensionsskyddscentralen.
Höjd arbetspensionsavgift sannolik
Det finska pensionssystemet bygger på att de som är i arbetslivet finansierar pensionerna. I det korta perspektivet är läget inte så allvarligt.
– Arbetspensionssystemet är i dag i balans. Utsikterna för finansieringen av pensionsskyddet är rätt så stabila under de närmaste tio åren, säger Tikanmäki.
Men i det långa loppet, i ett 30-årsperspektiv, ökar trycket att höja arbetspensionsavgiften. Tikanmäki uppskattar att den så kallade Arpl-avgiften gott kan överskrida 30 procent kring 2050.
Tikanmäki säger att om man i dag höjde avgiften till 26,9 procent skulle man slippa radikala höjningar längre fram. I dag ligger Arpl-utgifterna för personal inom den privata sektorn på 24,4 procent.
Det finns därför skäl att förhålla sig allvarligt till den sjunkande nativiteten.
– Nu är det dags att fundera på om det går att påverka befolkningsutvecklingen, säger Tikanmäki.
Hur många betalar skatt?
Tikanmäki säger att samhällets förmåga att finansiera pensioner på kort sikt påverkas av den allmänna ekonomiska utvecklingen, men på lång sikt handlar det om hur många som betalar skatt i förhållande till dem som lyfter pension.
Därför är frågan om arbetskraftsinvandring viktig inte minst med tanke på att landet ska har råd att betala pensioner i framtiden.
– Vi har inte någon uppskattning av hur stor invandring som behövs för att inte avgifterna ska höjas. I vår prognos utgår vi från nuvarande invandringsnivå, säger Tikanmäki.
Han säger att det inte är hans uppgift att ta ställning till hur Finlands invandringspolitik ska bedrivas, men att den är enklare att reglera än folks benägenhet att skaffa barn.
Ari Sundberg/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.