Pensionär i Åbo ville ge 50 euro till asylsökande – Nordea ringde upp för att utreda terrormisstankar
Väckte misstanke. Femtio euro, i kombination med ett arabiskt mansnamn, var tillräckligt för att alarmklockorna skulle börja ringa. Foto: Dan Lolax
I veckan har åtminstone två personer, en 80-årig kvinna i Åbo och en 47-årig kvinna i Västnyland, blivit uppringda av Nordeas anställda och krävda på information om penningtransaktioner.
Orsaken är att i meddelandefältet för transaktionen har båda skrivit ett arabiskt mansnamn.
Det här har fått Nordea att utreda misstankar om terrorfinansiering och penningtvätt (se artikeln längre ner).
De två kvinnorna har gemensamma bekanta, ett par i Åbo som tillsammans med vänner hjälper en asylsökande med hans asylprocess.
Asylansökan har gått till Högsta förvaltningsdomstolen. Det här har lett till utgifter och paret i Åbo har sagt till vänner och bekanta att om de vill kan de hjälpa till ekonomiskt.
De insamlade pengarna går till att betala den asylsökandes nya jurist, till den nya översättningen av Migrationsverkets intervju som behövs på grund av tidigare tolkningsfel, och till mannens ansökan om studierätt.
Paret i Åbo har inte bett om hjälp på sociala medier utan privat.
Den 80-åriga kvinnan i Åbo säger att hon förde över 50 euro till parets konto. I meddelandefältet skrev hon en sak: mannens arabiska förnamn.
Efter det blev hon uppringd av en anställd på Nordeas kontor i Åbo.
– Jag satt i trafiken första gången och bad dem ringa tillbaka. Efter det kom ett textmeddelande från Nordeas kontor vid Salutorget i Åbo. Det stod att ärendet var brådskande. Jag undrade vad jag nu gjort.
Det visade sig att banken ville veta vem mannen med det arabiska förnamnet var och vad pengarna var till för.
Kvinnan förklarade situationen. Därefter ville banktjänstemannen veta hur paret i Åbo känner den asylsökande och vad han heter i efternamn, något som kvinnan inte visste.
Kvinnan fick också den kryptiska frågan om huruvida transaktionen hade något med knivattacken på Salutorget i augusti att göra. Hon svarade nej.
Samtalet slutade där men redan följande dag tog Nordea i Åbo kontakt igen.
Den här gången avkrävdes kvinnan på uppgifter om mannens fullständiga namn, födelsedatum, hemort och nationalitet.
Kvinnan försåg banken med information efter att ha varit i kontakt med paret som hjälper mannen.
Banktjänstemannen vill nu förtydliga sin tidigare fråga om knivattacken på Salutorget: frågan hade gällt en eventuell insamling till offren.
Kvinnan säger att hon blev ställd av bankens agerande. Situationen var obehaglig.
Nu ångrar hon att hon inte ifrågasatte bankens frågor, eller frågade vad de skulle ha informationen till.
– Alla vet att de övervakar stora transaktioner, men det här handlade om 50 euro!
En lika stor summa hade en kvinna i Västnyland fört över till Åboparets konto. Också hon skrev mannens förnamn, inget annat, i meddelandefältet.
Transaktionen gjordes på morgonen. På eftermiddagen ringde Nordea.
Hon säger att personen som ringde verkade besvärad. Han hade blivit beordrad att ringa för att kolla upp transaktionen.
– Jag frågade först vad banken har med det att göra, och han bad mig att förklara situationen så att informationen kunde föras vidare och ärendet avslutas.
Kvinnan säger att hon i princip tycker att en övervakning är bra, men ifrågasätter att små summor som överförs mellan finländska konton granskas.
– Hade det handlat om 50 000 euro och jag skrivit ”Till terrorism” i meddelandefältet skulle jag begripa samtalet. Men det skulle en terrorist knappast skriva. En terrorist skulle inte ens använda det arabiska förnamnet som användes.
Kvinnan säger också att det framgick att samtalet aldrig skulle ha ägt rum om hon inte skrivit mannens förnamn i meddelandefältet.
– Jag sa att om jag skrivit ”Glad påsk” så skulle inget ha hänt och han höll med.
Transaktionen från Västnyland har dykt upp på mottagarkontot. Pensionären i Åbo säger att hennes överföring inte ännu under torsdagen hade nått fram.
Arabiskt namn väckte misstanke
– Om det handlar om en osedvanligt stor transaktion, till exempel från utlandet, då är vi skyldiga att kolla upp den.
Så svarar Jan Söderholm, Nordeas regionchef i Sydvästra Finland, på ÅU:s fråga om på vilka grunder banken granskar kundernas transaktioner.
Vad om jag säger att det handlar om 50 euro som överförts mellan finländska konton?
– Det låter inte mycket, men om transaktionerna fastnat i den automatiska monitoreringen så måste vi agera.
Är det det arabiska förnamnet som fastnat i övervakningen?
– Det kan jag inte svara på. Dels på grund av banksekretess, dels för att vi inte styr monitoreringen.
På Finansinspektionen bekräftar man, utan att kommentera de aktuella fallen, att det är det arabiska förnamnet som fastnat i övervakningen.
Transaktionerna jämförs med en sanktionslista över personer, företag och organisationer. På den förekommer bland annat arabiska namn.
Monitoreringen är uppbyggd på europeisk nivå och ska hjälpa bankerna, och i förlängningen polisen, att komma åt finansiering av terrorism och penningtvätt.
På europeisk nivå är det Europeiska centralbanken som sköter övervakningen och i Finland Finansinspektionen.
Även om de flesta bankkunder inte är medvetna om övervakningen så agerar bankerna i enlighet med lagstiftningen när de följer upp misstänkta transaktioner, meddelar Finansinspektionen. (Artikeln fortsätter efter bilden)
Regionchef. Nordeas Jan Söderholm säger att banken måste granska osedvanliga transaktioner. ÅU-foto
Jan Söderholm säger att ofta räcker det med en vanlig förklaring för att reda ut misstankar om penningtvätt.
– Det kan till exempel hända att någon sålt en bil.
Vad händer om kunden vägrar att förklara?
– Då går det eventuellt vidare till polisen, men jag kan inte ta ställning till enskilda fall.
Den information ni får av kunden, går den per automatik till polisen?
– Bara om det visar sig vara något misstänkt. I andra fall dokumenteras informationen och blir i första hand hos Nordea.
Ja nåt måste de ha att göra på Nordea då de inte i övrigt vill ha några kunder till banken.