Pengar till järnväg och farled i Västnyland, men regeringens budgetförslag väcker oro hos SDP
Statsminister Petteri Orpos regerings budgetförslag presenterades i tisdags. I förslaget finns flera satsningar på Västnyland som SFP:s riksdagsledamot Henrik Wickström gärna lyfter upp.
Hans riksdagskollega Johan Kvarnström är mer orolig för förslagets verkningar nationellt.
Kustbanan och Koverhar
Henrik Wickström är speciellt glad över formuleringen angående kustbanan. Kustbanan hör till de planeringsobjekt som regeringen ska främja i brådskande ordning.
– Kustbanans planering för delen Karis–Köklax ska prioriteras. Beslutet om finansieringen ska tas år 2024. Det här ger fart på utvecklingen och jag hoppas att det bidrar till en ökad tågtrafik på sikt, säger Wickström i ett pressmeddelande.
Hit hör också E18 Åbo ringväg på sträckan Nådendal–Reso och landsväg 180 på sträckan Kurkela–Kustö, den så kallade Pargasleden.
Regeringen har bestämt att bevilja en finansieringsfullmakt på 2,5 miljoner till Koverhar hamn i Hangö för fördjupningen av farleden. Koverhar hamn ägs av Hangö stad och utvecklas av Hangö Hamn. Vid farleden finns också Lavvik hamn där Gränsbevakningen nyligen inrättat en bas. Farledsprojektet finns i den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2023. Staten har ansökt om EU-stöd för halva summan.
– Det är bra att den här hamnen utvecklas även ur ett beredskapsperspektiv, säger Wickström.
Kompetenscenter har inte glömts
I samband med regeringsprogrammet beslöt regeringspartierna om att grunda ett så kallat kompetenscenter kring Raseborgs och Borgå sjukhus. Båda sjukhusen ska bli nätverksbaserade kompetenscenter för att stödja verkställandet av de språkliga rättigheterna.
Enligt Wickström har inte detta glömts bort utan det kommer att behandlas senare. Han vill se ekonomiska resurser riktade till den här verksamheten.
– Jag anser att det är bra att vi även äntligen får räddningsutbildningen i gång på svenska och att den svenskspråkiga utbildningen placeras i Helsingfors. Det är viktigt för att trygga tillgången på service på svenska, säger Wickström.
– I budgetförslaget vill man satsa på att främja företagsamhet och sysselsättningen. Likaså satsar vi nu på grundskolan, säger Wickström.
Dystra prognoser
Socialdemokraten Johan Kvarnström tycker inte att förslaget bjuder på några stora överraskningar ur ett västnyländskt perspektiv.
– Det är bra att Kustbanan nämns bland de brådskande projekten.
Kvarnström säger att hans fokus legat på riksfrågor.
– Statsskulden växer markant trots att pandemin är över och att prisutvecklingen på grund av Ukrainakriget har normaliserats. Prognoserna är dystra men det är inte den här regeringens och inte heller den förra regeringens fel. Det handlar om vad regeringen gör och hur den reagerar.
Obalans i åtgärderna
Kvarnström anser att regeringens retorik är ojuste.
– Man nämner satsningarna men knappt alls de massiva nedskärningarna som hopar sig till personer och familjer som redan är i en utsatt position. Nedskärningar i socialskyddet som gör att en deltidsarbetare får 400 euro mindre i månaden och skattesänkningar som gör att statsministern får 200 mer i månaden strider mot mina värderingar. Finansministern säger att man måste sätta ändringen av solidaritetsskatten som utgör 60 miljoner i proportion till underskottet som är 11,5 miljarder euro. Men 60 miljoner euro skulle bespara de mest utsatta för mycket lidande.
Han saknar en helhetsbild av hur vissa grupper drabbas av de förslagna nedskärningarna.
Enligt Kvarnström kan regeringen skickligt nämna satsningar oberoende av ämne. Men i bakgrunden finns ändå en försämring.
– Man satsar 50 miljoner på grundskolan nästa år och 200 miljoner fram till 2027. Samtidigt minskar man för en större summa på det indexjusterade stödet till Undervisnings- och kulturministeriets statsandelar till kommunerna. Man nämner satsningar på Skärgårdshavets program men skär ner i naturskyddet med 70 miljoner.
Oro för oro på arbetsmarknaden
Kvarnström tror att behovet av utkomststöd kommer att öka, ett byråkratiskt och i värsta fall passiverande bidrag, som borde vara det sista man behöver ta till.
Han är orolig för att de föreslagna förändringarna skapar en oro på arbetsmarknaden.
– Flera arbetsmarknadsorganisationer har redan aviserat processer på grund av försämringarna. När prognoserna är dystra skulle vi tvärtom behöva fred på arbetsmarknaden.
Slutsumman för budgetpropositionen för 2024 är 87,9 miljarder euro. Det är 4,6 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2023, inklusive den andra tilläggsbudgeten.
Regeringens proposition om statsbudgeten för 2024 uppvisar ett underskott på 11,5 miljarder euro. Underskottet ligger på samma nivå som i den tekniska planen för de offentliga finanserna våren 2023.
Budgetpropositionen behandlas i riksdagen i oktober.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.