ÅU 02.03.2018 06:30

Det var en intressant trevare som serverades av Hannu Aaltonen, handelsmannen i Citymarket i Kuppis i Åbo. I affärens Facebook-grupp skrev Aaltonen att 80 procent av betalningarna i affären görs med kreditkort. De mobila lösningarnas popularitet växer också snabbt, påpekade han (20.2).
”Vilken roll kommer kontanter att ha då handeln utvecklas? Kanske det är dags för en affär där alla betalningslösningar utom kontanter går för sig?”
Aaltonen är på väg att öppna en nya affär, nära åfärjan Föri. Aaltonens sondering handlar därför om något mycket konkret, inte bara en om en försiktig framstöt om en odefinierbar framtid.
Svaren lät inte vänta på sig. Aaltonens inlägg fick hundratals kommentarer. Åsikterna gick kraftigt isär, för det är ju inte så att de som är uppkopplade skulle vara mer förändringsvilliga än andra, ofta är det tvärtom.
Det sampel vi hittar i tråden under Aaltonens inlägg är kanske inte så värst representativt för konsumenter överlag. De som allra helst använder sig av nya betalningsmetoder har inte fyllt 35, enligt Handelns förbund – och den gruppen är underrepresenterad på Facebook.
Kommentarstråden är ändå i högsta grad läsvärd. Somliga ser slopade kontanter som något odramatiskt, andra tycker att besparingen från slopad kontanthantering ska synas i priserna, och så finns det de som har praktiska frågor: Hur ska barn handla i en kontantlös affär?
Kritiker påpekar att kreditkort inte alltid fungerar. Många anser att det är motstridigt att affärer som nu erbjuder möjligheten att lyfta pengar skulle slopa kontanterna. Det finns också de som alltid betalar med kort men som anser att andra ändå ska ha rätt att betala med kontanter.
Aaltonen lyfter också fram säkerhetsfrågan med kontanter. Ur kundens synvinkel är både kontanter och kort riskabla. Den som har kontanter på sig kan råka ut för ficktjuvar, den som har kort kan blir lurad på andra sätt.
Kostnadsfrågan är också intressant. Vad beror det på att hantering av kontanter upplevs som så dyr i just Finland? I många centraleuropeiska länders storstäder ska man ha pengar i fickan då man shoppar, för många affärer erbjuder inte alls kortbetalningsmöjligheter. Hurdan är alltså kostnadslogiken i dessa länder?
En begränsning av betalningsalternativen har inte en avgörande betydelse för var folk gör sina uppköp, tror Aaltonen.
”En affär ska ha så bra service och ett så bra urval att kunder vill handla där, oberoende av hur man betalar för sina uppköp”, sade Aaltonen i en intervju för Turkulainen.
Han betonar att inlägget var en begrundan och att inga beslut har fattats. Många inom handeln har ändå säkert läst hans trevare och alla kommentarer, eftersom det säkert finns många som skulle vara redo att slopa kontanter bums.
I bakgrunden finns också en verklig morot för handeln: Människor är mer återhållsamma då de ska betala med kontanter än med kort.
Det här säger konsumtionsforskaren och professorn Terhi-Anna Wilska, som bekräftar den uppfattning som många har. Med sedlar i handen är folk faktiskt mer sparsamma.
Att betala med kort är en mer ”smärtsam” upplevelse, konkretiserade Yleprogrammet Kungskonsumenten (1.12) Wilskas slutsats.
Av alla köp görs 40 procent med kontanter (läget i december 2016). Då handlar det om andelen av alla köp, euromässigt är läget något helt annat. Ju dyrare uppköp, desto oftare är det kort som gäller. Något dramatisk förskjutning har inte skett de senaste åren.
I debatten om kontanter, kort och mobilbetalningar är det intressant att se vad som nu diskuteras i Sverige. Där har den Åbofödda riksbankschefen Stefan Ingves dragit lans för kontanter.
”På tio år har värdet av kontanterna i Sverige mer än halverats. Vi är nu på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det kan bli problematiskt, särskilt i ett krisläge, skriver Ingves i en debattartikel i Dagens Nyheter (20.2)
Hoppsan! En riksbankschef som oroar sig för att man allt oftare i butiker och offentliga inrättningar möts av skyltar om att man inte tar emot kontanter och för det att allt färre bankkontor erbjuder kontanttjänster.
”Det finns de som menar att vi inte har något att frukta i en värld där offentliga betalningsmedel helt ersatts av privata alternativ. Jag tror att de har fel.”
Ledarskribenter, bland dem Sydsvenskans, följde upp Ingves tankar:
”I en tid då digitala krigshot blivit skarpa, vid sidan av militära, måste landet kunna fungera även om centrala kort- och nätbetalningssystem slås ut. Och vad händer om det kontantlösa samhället plötsligt skulle bli strömlöst under en längre tid?”
Vad ska vi då tänka om Ingves inlägg? Det avgörande är i alla fall inte om en affärvid Aura å tar emot sedlar och slantar, utan det som Ingves kallar en ”problematisk framtidsvision”. Kanske det är så att ett samhälle där kontanter är något av ett marginalfenomen rentav blir dysfunktionellt?

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln