Pengar är makt – och därför är det viktigt att veta vem som tjänar mest
År 2019 gav forskarna Anu Kantola och Hanna Kuusela ut boken ”Huipputuloiset – Suomen rikkain promille” ( fritt översatt ”Toppinkomsttagarna – Finlands rikaste promille.”)
Den gav en unik inblick i ett outforskat område: Vad tänker och tycker den rikaste tusendelen av Finlands befolkning?
Då vi nu vet vilken den rikaste tusendelen var år 2021 – på basen av skatteuppgifterna som blev offentliga idag – finns det orsak att återgå till Kantolas och Kuuselas bok.
Boken visade bland annat att över hälften av styrelsemedlemmarna i näringslivets intresseorganisationer kommer från den rikaste tusendelen.
I organisationer som EVA, Etla och Centralhandelskammaren är toppinkomsttagarna väl representerade.
Dessa organisationer hörs ofta i det offentliga samtalet. Samröret mellan näringslivstopparna och delar av landets politiska elit är tätt.
Pengar ger inflytande.
Kantolas och Kuuselas bok, som fick bred uppmärksamhet och nominerades för fack-Finlandia, bygger på 90 intervjuer med personer ur den rikaste tusendelen. Intervjuerna är anonyma.
De visar att den ekonomiska eliten har ett livligt intresse för samhällsfrågor och har skarpa politiska åsikter. En vanlig åsikt är att samhället borde skötas som ett företag. Vanlig är också en dikotomisering i vinnare och förlorare. Till vinnarna hör de som lyckats tjäna pengar, till förlorarna bidragstagare, arbetslösa och anställda inom offentlig sektor.
Typisk är också uppfattningen att alla har samma möjligheter att lyckas i livet.
Majoriteten av de intervjuade kommer dock själva från en övre medelklassbakgrund.
År 2016 betalade landets rikaste promille över en miljard i skatter.
Synen på skatter varierar bland de intervjuade. En del hyllar samhällsstabiliteten som följer på den progressiva skattestrukturen. Andra är kraftigt kritiska och visar förståelse för skatteflykt utomlands.
Kantolas och Kuuselas kvalitativa, sociologiska studie är intressant inte minst i ljuset av frågan: Varför ska medierna publicera listor över vilka som tjänar mest i Finland?
Det finns naturligtvis inga raka kurvor mellan den karaktärsbild som tecknas i Kantolas och Kuuselas bok och alla höginkomsttagare på skattelistorna.
Men studien visar med all tydlighet att pengar också är politisk makt (om nu någon betvivlat detta). De offentliga skattelistorna blixtbelyser i sin tur vilka som kan tänkas höra till den elit som i kraft av sin inkomst har inflytande i kulisserna.
Vem är det till exempel som viskar i finansministerns öra då hon plötsligt tvekar kring regeringens eget lagförslag om en ny, så kallad exit-skatt? (en skatt som ska betalas när en person som flyttat utomlands säljer egendom som ökat i värde medan man bott i Finland.)
93 procent av finländarna anser att det är en viktig medborgerlig plikt att betala skatt. Det visar skatteförvaltningens färska undersökning.
70 procent betalar gärna sina skatter och 69 procent anser att de får valuta för sina skattepengar.
Majoriteten av finländarna vill alltså att kakan ska fördelas rättvist och att man själv har nytta av det.
Det bekräftar bilden av oss finländare som ett rätt förnöjsamt kollektiv.
Samtidigt låter vi oss i accelererande takt översköljas av berättelser och bilder av det ”goda livet” – som inte sällan förutsätter och normaliserar en hög konsumtionsnivå.
Guldkant och lyxlir är 2000-talets målbilder, inte minst för många unga. Förhoppningsfullt identifierar man sig med samhällets solsida och anammar dess värderingar, även om man själv fortfarande snarare äter köttfärs än inrefilé.
I Sverige debatterar man de ungas högervridning i senaste riksdagsval – hur kommer det att se ut hos oss i april?
Demokrati ger möjlighet till ideologiska val.
Transparens och öppenhet – i motsats till korruption och slutna nätverk – är centrala ingredienser i en fungerande demokrati.
Forskare som Anu Kantola och Hanna Kuusela har fått en utbildning bekostad av skattemedel och använder den bland annat till socioekonomiska studier.
Oberoende medier är i sin tur en garant för upplysta väljare.
För ett är säkert: Vi behöver tala ännu mera om pengar och hur de fördelas.
Allt annat är hyckleri i en värld med fokus på ständig tillväxt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.