Patrik Nygrén: ”En stor portion god vilja har funnits med hela vägen”
För Patrik Nygrén är sitsen en helt annan än de andra fyra tidigare kommundirektörerna. Nu är det han som lotsar skeppet. Foto: Anja Kuusisto
Vid årsskiftet 2008–2009 var Patrik Nygrén kommundirektör i Korpo. I dag, tio år senare är han stadsdirektör för Pargas, en post där han efterträdde Folke Öhman som gick i pension i januari 2015.
Det betyder förstås att hans perspektiv på det hela är ett annat än hos de kommundirektörer som i dag är pensionärer – men också han ser att det hela utfallit rätt väl för skärgårdsdelarna.
– Jämför man läget med Raseborg, Salo och Nådendal är situationen hos oss en helt annan. Här har man inte dragit in service eller genomgått en skolslakt. Jag tror att det hänger ihop med att Pargas alltid har varit en skärgårdskommun och att man har en helt annan typ av förståelse för de särlösningar det kräver, säger Nygrén.
”Inga betydande nedläggningar av kritisk service”
En motivering för att bibehålla den kommunala servicen i de olika kommundelarna är att avstånden i en kommun som dagens Pargas gör det mera lönsamt att behålla servicen där den finns.
– Man uppnår inte samma typ av synergieffekter som man kanske gör i en geografiskt mer sammanknuten kommun. Men visst ska det medges att vi gjort en del mindre förändringar och justeringar, men några betydande nedläggningar av någon kritisk service har inte gjorts, säger Nygrén.
Tvärtom framhåller Nygrén att man i Pargas lyckats rätt så bra med utlokaliseringen av kommunala funktioner till de olika kommundelarna – något som är rätt unikt för de kommuner som gått samman.
– Telefonväxeln i Iniö, turismen i Nagu och löneräkningen i Houtskär har alla fungerat bra. Det är egentligen utvecklingsavdelningen i Korpo som visade sig vara en för svår nöt att knäcka. Vi har en del projektarbetare kvar i Korpo, men i övrigt har den biten faktiskt allt mer koncentrerats till Pargas den senaste tiden, konstaterar Nygrén.
Sju magra år, sju klart bättre år
Vad gäller Korpo påminner Nygrén att den verkligt stora strukturomvandlingen i Korpo faktiskt kom redan innan kommunsammanslagningen. Under åren 2002–2007 tappade Korpo omkring 100 invånare, vilket hängde ihop med att i princip alla statliga arbetsplatser försvann: telebolaget, försvarsmakten och arbetsförmedlingen satte alla mer eller mindre lapp på luckan.
– Sedan 2010 har Korpos befolkningssiffra i princip varit konstant. Efter sju magra år blev det sju klart bättre år. I själva verket har Korpo för tillfället en nettoinflyttning och läget är som jag ser det stabilt. Under en lång tid efter kommunsammanslagningen toppade Korpoprojekten listorna över investeringsprojekt i hela kommunen.
Nygrén ser det största problemet i skärgårdsdelarna av kommunen i dag hänga samman med att det inte alltid finns en lokal ”stab” som snabbt kan rycka ut och lösa akuta, lokala problem. Det finns eller ingen som jobbar aktivt och till hundra procent med att utveckla en viss del av kommunen.
– Ser man till det politiska beslutsfattandet har man förstås längre väg till de beslutsfattande organen och samtidigt leder avstånden ibland till utmaningar att få till stånd en rättvis representation från alla kommundelar så att alla åldrar och samhällsgrupper faktiskt är representerade i beslutande organ.
Den svåra namnfrågan var en överraskning
För Nygrén var den största överraskningen i hela kommunsammanslagningsprocessen ändå sist och slutligen namnfrågan: att det kunde vara så svårt att enas.
– Och sedan blev det en halvmesyr då tiden helt enkelt tog slut. Jag var uppriktigt överraskad då Pargaspolitikerna tre år senare tog över frågan och röstade igenom Pargas. Den badwill man då skapade levde med under en lång tid framöver, trots att det sist och slutligen handlade om en liten fråga. De olika kommundelarnas identitet har ju på inget vis tvättats bort: en Korpobo är fortfarande en Korpobo.
Att se mångfalden och olikheterna som en styrka är något man enligt Nygrén kanske borde bli ännu bättre på, trots att man nog till en viss mån lyckats med det.
– Vi har råd att vara olika, vi har inget behov av en monokultur. Vår stora fördel i jämförelse med många andra glesbygdskommuner är att skärgården väcker positiva konnotationer hos människor.
Hur ser Korpo ut år 2029?
– Den stora utmaningen är förstås befolkningsstrukturen. Jag tror och hoppas att Korpo växer och att digitaliseringen har gjort det på riktigt möjligt att vara fullgott delaktig i arbetslivet oberoende av var man befinner sig i världen. Det natursköna läget och skärgården kommer alltid att locka.
Patrik Nygrén
Kommundirektör i Korpo 2006–2008 (kommunsammanslagningen).
Stadsdirektör i Pargas 2015–
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.