Parpo: Vårdreformen kommer med bolagiseringstvång för socialtjänster
Arkiv/Stefan Holmström
Arkiv/Stefan HolmströmREFORM. Det är en missuppfattning att vårdreformen inte längre omfattar ett bolagiseringskrav, säger Antti Parpo, landskapets förändringsdirektör. ÅU-Foto
I somras kom nyheten om att landskapen som bildas i vårdreformen inte tvingas bolagisera den vård som de erbjuder. Regeringen backade då grundlagsutskottet sade nej till en tvångsbolagisering.
Det här är endast en del av helheten, säger Antti Parpo, förändringsdirektör för vårdreformen i Egentliga Finland.
– Det har uppstått en något felaktig bild kring hela bolagiseringsfrågan, säger han.
Först en tillbakatitt. Debatten gick hård i somras om landskapens framtida social- och hälsovårdscentraler. Slutsatsen var att det räcker om centralerna blir affärsverk, inte bolag.
Statsminister Juha Sipilä (C) och finansminister Petteri Orpo (Saml) uppgav att bolagisering inte är ett absolut mål då man inför ny valfrihet. Därefter avtog debatten.
Bolagiseringstvånget har ändå inte gått upp i rök, säger Antti Parpo.
– Förpliktelsen att bolagisera har slopats enbart till den del som gäller social- och hälsovårdscentralerna, säger Parpo, och fortsätter:
– Då det gäller de nya kundsedlarna och personliga budgetar kvarstår bolagiseringskravet i lagutkastet.
En personlig budget är en metod som ska tillämpas för människor som behöver mycket socialtjänster, såsom äldre eller personer med en funktionsnedsättning. Kundsedlar ges av social- och hälsovårdscentralerna. Med sådana kan var och en sedan ”handla” vissa socialtjänster.
– Listan för dem som kommer att omfattas av kundsedlar är lång. Det handlar om äldretjänster, handikappservice, boendetjänster, räknar Parpo upp.
Om landskap vill erbjuda sådana tjänster, ska dessa också bolagiseras. I den stora vårdreformshelheten handlar det om stora summor, påminner Parpo.
– Det är viktigt att minnas att socialtjänsterna euromässigt utgör över hälften av hela vårdreformen.
Då det gäller exempelvis boendetjänster sköts de redan nu till stor del av privata aktörer, men det finns en hel del socialtjänster som måste bolagiseras om landskapen vill erbjuda dem också i fortsättningen.
– Jag har förundrat mig över att det har talats så lite om det här. Intresset har riktats mot hälsovårdssidan, medan socialtjänsterna har blivit i skymundan.
Vårdreformens tidtabell
- Januari–februari 2018: Möjliga förändringar i lagutkastet om valfrihet.
- Mars 2018: Lagförslaget om valfrihet ges till riksdagen.
- Maj 2018: Reformlagar och valfrihetslagen godkänns.
- Juni 2018: Den temporära förvaltningen träder i kraft och börjar bereda det nya landskapets verksamhet.
- Oktober 2018: Landskapsval (exakt datum ännu oklart).
- 1.1.2019: Landskapsfullmäktige och landskapen organiserar sig.
- 2019: Landskapens verksamhet startas upp.
- 1.1.2020: De nya landskapen tar över. Valfriheten utvidgas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.