Pargasunga vill ha fler vuxna att tala med – tröskeln till skolkuratorn kan kännas för hög
Ungdomsfullmäktige i Pargas har vid flera tillfällen diskuterat ungas välmående i staden – och tycker att det borde finnas fler vuxna i skolan man kunde diskutera med.
Ungdomarna påpekar att det inte handlar om kritik mot någon, utan helt enkelt om att man upplever att personkemin inte alltid synkar. I känsliga frågor är det ytterst viktigt att också den aspekten fungerar, eftersom det ofta kan leda till att man inte alls vågar eller vill ta upp saker som tynger om man inte tycker att samspelet med motparten fungerar.
För många elever för en person
Ungdomsfullmäktige i Pargas, som representerar alla högstadier och andra stadiets utbildningar i Pargas, har som en punkt i sin verksamhetsplan för året stöd och hjälp till de som mår dåligt.
Ungdomsfullmäktige i Pargas
- Består av nio ledamöter som representerar högstadierna och gymnasierna i Pargas.
- Pargas svenska gymnasium, Paraisten lukio, Sarlinska skolan, Paraistenseudun koulu, Kyrkbackens skola, Skärgårdshavets skola och Ulkosaariston koulu är representerade.
- Alex Henriksson från PSG är ungdomsfullmäktiges ordförande.
- Till ungdomsfullmäktiges uppgifter hör att ta initiativ till åtgärder som främjar en positiv utveckling av ungdomarnas trivsel, delaktighet, livsmiljö och verksamhetsförhållanden samt att fungera som sakkunnigorgan i ungdomsfrågor och ge utlåtanden.
- Ungdomsfullmäktige har representanter i kulturnämnden, bildningsnämnden och dess svensk- samt finskspråkiga sektioner.
De anser att kuratorerna har för många elever på sitt ansvar och efterlyser en möjlighet att kunna välja vilken skolkurator man vill tala ut med.
– Vi undrar också vad som egentligen görs med alla enkätsvar som elever och studerande lämnar in, föds det någonsin något konkret ur svaren och det som sammanställs, säger Emma Vahtola som representerar Sarlinska skolan i ungdomsfullmäktige.
– Det känns som att ingen har tillräcklig kontroll, lärare vet inte nödvändigtvis hur elever mår, påpekar Alex Henriksson från PSG.
Distansstudier på gott och ont
Vårens distansstudier var tudelade ur elevernas och de studerandes synvinkel. Vissa trivdes, medan andra hade det tufft. Ungdomarna oroade sig tidvis också för lärarnas ork och välmående.
– Man kanske fick mera sömn då det inte gick åt så mycket tid till skolresor, men å andra sidan satte man väldigt mycket framför datorskärmen, säger Vahtola.
Arkiv/Mikael HeinrichsSimo Erola från Paraistenseudun koulu säger att den största utmaningen under distansstudierna var att hitta nya rutiner.
Ungdomarna var inte heller alltid på det klara med elevvårdens tillgänglighet. Men Wilma, telefon och videosamtal fanns att tillgå.
Är det tabubelagt bland unga att snacka om hur man mår?
– Då jag gick i högstadiet var det mera så att folk kanske såg på en och tyckte man var ynklig om man gick till kuratorn, men i gymnasiet är det annorlunda, det känns mera okej att gå och prata ut, säger Henriksson.
– Jag har på känn att det i mindre skolor inte alltid går så diskret till, utan alla vet om ifall man besöker kuratorn, säger Robin Wikström från Korpo.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.