Pargasbor är i snitt friskare än de som bor i Kimitoön – tillgången till vård, sociala faktorer och alkohol kan vara faktorer bakom skillnaderna
En fungerande vård har en förebyggande effekt, då folk får hjälp innan de blir allvarligt sjuka. Bilden är från Pargas hälsocentral. Foto: Anja Kuusisto
De som bor längs kusten och på Åland löper den minsta risken att drabbas av sjukdomar. Den totala sjukligheten i Finland har sjunkit i jämn takt sedan 2000.
Det här framgår av det så kallade sjuklighetsindexet som Institutet för hälsa och välfärd (THL) nyligen gav ut. Uppgifterna är inte helt färska, utan gäller perioden 2014-2016.
Egentliga Finland hör fortsättningsvis till de friskare områdena i Finland. Lilla Rusko är etta i landskapet och den sjätte friskaste kommunen i fastlands-Finland 2014-2016. I tre fjärdedelar av landskapets kommuner är folk friskare än på riksnivå.
Pargasborna verkar vara de tredje friskaste i Egentliga Finland. Varför? Det är svårt att peka ut vad det beror på, säger Miia Lindström, tf social- och hälsovårdsdirektör.
– Pargas har en god tillgång till vård och service på alla plan, säger Lindström och pekar på betydelsen av bland annat hälsostationerna i skärgården och den geriatriska polikliniken.
På så vis stöds den förebyggande vården, riskfaktorer identifieras innan sjukdomar bryter ut.
Hälsa påverkas av många faktorer. Lindström pekar på hur Pargas länge haft en bättre sysselsättning än många andra kommuner.
Arbetslöshet är passiverande och påverkar hur folk tar hand om sig. De som arbetar omfattas å sin sida ofta av företagshälsovård, vilket innebär regelbundna hälsokontroller och en lägre tröskel att ta kontakt om det är något man undrar över.
Sjuklighet påverkas också av mycket annat än social- och hälsovården, säger Lindström.
– Man ska se staden som en helhet. Det handlar också om fritid, hobbyer och sport – allt sådant som stöder hälsan.
Kimitoön hittas längre ner i statistiken. Kimitoön är den fjärde sjukligaste i Egentliga Finland.På riksnivå ligger Kimitoön ändå nära genomsnittet med ett totalindex på 101,1. Kimitoöborna är alltså ungefär lika eller sjuka som finländare överlag, det är bara det att nästan alla andra i Egentliga Finland mår i snitt bättre.
En annan aspekt är det här: Indexen är åldersstandardiserade (ikävakioitu). Det innebär att skillnaderna mellan exempelvis Pargas och Kimitoön inte kan förklaras med exempelvis det att de bor äldre människor i den ena kommunen.
Orsakerna är svåra att bena ut, säger Janne Orava, tf. ledande läkare i Kimitoön. Han pekar på sociala faktorer och det att Kimitoön har en högre arbetslöshet än just Pargas.
Analyser är också svåra då sjuklighetsindexen gäller sjukdomsgrupper, säger Orava.
– Cancer och hjärninfarkter är vanliga i Kimitoön men det är svårt att veta orsakerna.
Orava resonerar att hudcancer kan vara vanligare då så många rör sig utomhus, i skärgården. Men sådan data om cancertyper finns alltså inte.
Det säljs ungefär 30 procent mer alkohol i Kimitoön än i Pargas.
Janne Orava, tf. ledande läkare, Kimitoön.
Indexen verkar dyster för Kimitoöns del. Orava tycker att statistiken i alla fall viktig är för att förstå hälsovårdskostnaderna. Orava pekar på att om man tar hänsyn till statistiken (det vill säga hur sjuka människor i Kimitoön verkar vara) är kommunens konstnader för specialiserad sjukvård lägre än i sjukvårdsdistrikts- och riksgenomsnittet.
Orava vill ogärna peka ut enskilda faktorer bakom sjuklighetsläget men pekar ut en: alkohol.
– Det säljs ungefär 30 procent mer alkohol i Kimitoön än i Pargas.
Lokala försäljningssiffror korrelerar förstås inte automatiskt med konsumtion, men det finns också andra indikatorer.
– Och unga i Kimitoön dricker mer än andra unga, säger Orava och hänvisar till den enkät som Institutet för hälsa och välfärd gjorde för ett par år sedan.
Arkiv/Jennifer GranqvistParadoxen är att en god lokal hälsovård med bra diagnostik kan ge en dålig placering i sjuklighetsjämförelser. Foto: Jennifer Granqvist/SPT
Janne Orava anser att vissa av de kommunvisa skillnaderna kan sägas vara ”betydande”. Han vill peka på en paradox som gör direkta jämförelser osäkra. En god lokal hälsovård med bra diagnostik kan ge många bokförda sjukdomar och den vägen en dålig placering i THL-indexet. I sådana kommuner där människor inte uppsöker vård – eller där sjukdomar inte identifieras – kan folk avlida innan sjukdomen bokförs och syns i indexet.
Det här påpekas också av THL:
”En välfungerande hälso- och sjukvård kan framträda som en högre sjuklighet, eftersom det innebär att sjukdomar screenas, upptäcks och behandlas effektivt.”
– Ärendet är komplicerat, och statistiken berättar bara ungefär hur sjuka invånare bor i kommunen jämfört med andra.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.