Pargas visar modigt vägen
18 personer vill bli ny livskraftschef i Pargas kan ÅU berätta. Pargas stad har ett viktigt val framför sig.
Kommunernas roll förändras om några månader och de flesta kommuner förbereder sig för en ny och annorlunda situation.
Förändringen i kommunerna är större än någonsin och den nya verkligheten kommer att behöva upplevas för att man ska kunna inse omfattningen. Ett ord som börjat användas flitigare i kommunala sammanhang är livskraft.
En livskraftig ort består av många olika element. Kommunerna har också framöver en rad med serviceuppgifter som kommunen ska erbjuda sina invånare. Kommunerna kan och ska även i fortsättningen hjälpa till att skapa möjligheter för attraktivt boende och gynna företagens etablerings- eller utvecklingsplaner.
Företagare och företag, både stora och små, är viktiga för att en ort ska må bra och utvecklas. Plockar man bort företagen blir det inte mycket kvar på orten. Ju mindre ort, desto större betydelse har varje enskilt företag.
Företag är därför en viktig del av välmående och attraktiva orter.
Pargas stad har gjort ett digert arbete inför nästa år och insett att kommunernas roll kommer att ändras. Just nu rekryterar staden en livskraftschef.
Tjänsten som livskraftschef lockade 18 sökande. Antalet är inte stort, men med tanke på antalet sökande till kommunala tjänster de senaste åren, kan man säga att Pargas ändå lockade flera kompetenta sökande.
Jämför man antalet sökanden med en motsvarande uppgift i Ingå kommun, lockade Ingå 20 sökande och efter en förlängd ansökningstid ytterligare 23 sökande.
Den nya livskraftschefen ska leda en egen sektor. Sektorn ska ha hand om planläggning, fastighetsutveckling, näringslivsutveckling, turism, fritidstjänster, ungdomsarbete, kulturtjänster, bibliotekstjänster, förbindelser, välfärd och sysselsättning.
Den nya sektorn innehåller flera av de områden som blir kärnan i den nya kommunen. Därför finns det orsak att ställa frågan vilken roll Pargas stad anser att stadsdirektören ska ha i sammanhanget?
Innehållet i den nya livskraftschefens arbete går säkert att definiera, men att i samma helhet ha till exempel planläggning och bibliotekstjänster är nödvändigtvis inte problemfritt. Synergieffekterna och fördelarna är för en utomstående svåra att genast upptäcka.
Den stora frågan blir ändå att precisera arbetsfördelningen mellan stadsdirektören och livskraftschefen. Stadsdirektören är stadens ansikte utåt i alla sammanhang. För många aktörer är det därför naturligt att vara i kontakt med stadens högsta tjänsteman.
Pargas hittar sannolikt en bra livskraftschef, men hur ska man hitta en modell där livskraftschefen också får tillräcklig fullmakt och ett komfortabelt svängrum för att sköta sina uppgifter? Finns det risk att en livskraftschef i praktiken blir en livskraftsassistent?
När kommunernas uppgifter krymper, kommer kommundirektörerna också att ha mera tid att fokusera på de frågor som blir kvar i kommunerna. Många av de ansvarsområden Pargas stad rabblade upp i sin rekryteringsannons är frågor som ändå landar på den högsta tjänstemannens bord.
Pargas står inför ett krävande val av livskraftschef. Hur hittar man rätt person, som på ett lämpligt vis, fyller de kompetenser som behövs och dessutom är villig att ta sig en tydlig roll i förhållande till alla andra parter i kommunen?
Det är ändå viktigt att ge alla nya modeller en chans, det måste också Pargas stads nya organisation få. Efter några år kan man bedöma om den nya modellen, som Pargas stad ganska modigt inför, varit en framgång eller om det behövs justeringar.
Pargas har också varit ganska tuff, då man vågat tänka i nya banor. Nya banor och kommunala sammanhang är inte alltid den enkla vägen framåt. De andra kommunerna i regionen har varit betydligt mera försiktiga i sina förberedelser inför den nya kommunala morgondagen.
Det som överlag synts allt för lite i offentligheten, är den tredje sektorns roll i de nya kommunerna. Den tredje sektorn och speciellt någon form av byalag eller byaföreningar kommer att ha en större roll i framtiden. Dylika föreningar är duktiga på att skapa livskraft och aktivitet i byarna.
Alla kommuner som vågar ta med byaföreningarna i sin verksamhet, kommer att ha stor nytta av det. Alla kommuner borde ha en egen byaombudsman.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.