Pargas stad: Ljusudda ska växa som en naturnära villastadsdel
I södra delen av Ljusudda finns redan en modern stadsdel, och Pargas stad vill låta den växa norrut. Staden äger dock ingen mark på det område som nu planeras. Foto: Anja Kuusisto
Pargas stads planläggningsarkitekt Turkka Michelsson är mycket medveten om kritiken mot stadens planer för nordvästra delen av Ljusudda.
Efter att stadens kungörelse (annons ingick i ÅU 15.5.) nyligen publicerades har han också blivit uppringd av tomtägare som ifrågasätter planerna.
Michelsson ser planläggningsprojektet ur en annan synvinkel.
Ljusudda ligger fyra kilometer från Pargas centrum. Segelrondellen heter felaktigt Sorpo i Google Maps./ Foto: Skärmdump, Google Maps
En naturlig fortsättning på planeringen i Ljusudda
Han konstaterar att området kunde bli en naturlig förlängning till det nya bostadsområdet Ljusudda, som söderut gränsar mot det aktuella planområdet.
På sin västra sida har planområdet Ljusuddaviken, norrut finns Hessund medan området i öst gränsar till en fastighetsgräns.
– Redan Pargas centrums delgeneralplan från 1995 nämner det här som ett tillväxtområde nära centrum. År 2007 inleddes ett planearbete, men det avbröts efter att flera fastighetsägare så starkt var emot det, man ville undvika besvärsprocesser.
Staden har berett ett material för en ny detaljplan. Materialet offentliggjordes 15 maj. Foto: Skärmpdump, Pargas stads webbsajt
– Men delgeneralplanen förpliktigar oss att detaljplanera området. Nu finns dessutom fastighetsägare som vill utnyttja sina arealer mer, och en av dem har redan ifrågasatt varför inte staden detaljplanerar området.
Exakt hur mycket och vad den fastighetsägaren vill bygga nämner Michelsson inte, men det är inte endast frågan om att bygga för eget behov.
Kunde inte de som vill bygga mer få undantagslov?
– Nej, det är inte möjligt. I flera fall där vi beviljade undantagslov enligt delgeneralplanen från 1995 föll de undantagsloven senare i miljöcentralen.
– NTM-centralen är numera den myndighet som granskar våra beslut, och vi bör ge sådana lov och fatta sådana beslut att de håller också vid en rättslig prövning. Och om någon fastighetsägare upprepade gånger påtalar en detaljplan har vi en plikt att göra en.
Även om man inte vill ha mer byggrätt — bör staden ändå planera den
Michelsson började jobba med planeringen av Ljusuddas nordvästra del i vintras och kontaktade då markägarna, som både är deltidsboende och fast bosatta. Flera kom till ett möte som hölls i stadshuset.
De ställde samma fråga som ÅU ställer nu.
Kan staden bestämma att den tomt du äger får mera byggrätt och så måste du betala för den större byggrätten, även om du inte tänker utnyttja den?
– Ja, staden inte bara får, utan staden bör, enligt lagen, göra så när en detaljplan görs upp. Att rita en detaljplan som bara bevarar status quo med nuvarande fastigheter är inte rimligt.
Markägaren betalar ofta 50 procent av tomtens värdestegring till kommunen
– Det heter att en plan ska vara ekonomiskt försvarbar, en detaljplan medför plikter och kostnader, och den ska också inbringa något. För markägaren medför planen en värdestegring, och en del av den värdestegringen ska ersättas till staden, säger Michelsson.
Pargas planläggningschef Heidi Saaristo-Levin nämner att man i Åboregionen har en överenskommelse om att markägaren ofta betalar 50 procent av värdestegringen.
Men den som redan äger sin villa eller sitt hus med tomt måste då betala för byggrätter de kanske inte vill ha. Fastighetsskatterna stiger också då byggrätterna ökar.
Hur mycket kostar en byggrätt på det här området?
– Det är svårt att säga, det beror på tomten som helhet och vad där ingår.
En koll på Pargas stads webbsajt berättar vad en tomt med byggrätt kostar i den del av Ljusudda som redan är detaljplanerad – dit kommunalteknik och vägar dragits med mera.
De tomterna är mellan 1200 –2000 kvadratmeter stora och kostar mellan 28 000 och 40 000 euro. Det finns för tillfället nitton tomter till salu i Ljusudda.
Preliminär tidtabell för detaljplanen
Detaljplanearbetet inleddes vårvintern 2020 med ett program för deltagande och bedömning.
Beredningsmaterialet är framlagt en månad från och med 15 maj. Det går inte att anmärka mot beredningsmaterialet, men åsikter, såväl skriftliga som muntliga kan inlämnas.
Planförslaget färdigställs under sommaren.
Det läggs fram offentligt hösten 2020. Det är då framlagt en månad och då kan anmärkningar inlämnas.
Stadsfullmäktige kan tidigast godkänna planen vid årsskiftet och planen träder i kraft därefter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.