Pargas kristelefon öppnar för allmänheten – krisgruppen ger psykosocialt stöd efter plötsliga olyckor
De är proffs på krishjälp. Ann-Sofi Nyberg-Ölander (tv) och Camilla Rautanen, psykolog respektive hälsovårdare i Pargas. Foto: Anja Kuusisto
Pargas krisgrupp ger inte ut statistik över utförda uppdrag, eftersom orten är liten och antalet kriser per år av utomstående kan associeras med olyckor och tragedier som folk känner till.
Men det handlar snarare om tiotals, inte hundratals krisingripanden som gruppen har gjort, säger Ann-Sofie Nyberg-Ölander som svar på en fråga från publiken i Pargas stadshus.
Hon är hälsocentralpsykolog och leder krisgruppens arbete i Pargas.
Gruppen informerade i torsdags stadens personal, förtroendevalda (en dök upp) och pressen om vad krisgruppen är och hur den jobbar.
– Vi har haft en lugnare period, men vi tror att det har skett saker där krishjälp ändå kan vara på sin plats, så vi vill påminna om vår existens. Och alldeles nytt är att vi har öppnat kristelefonen för allmänheten, säger Nyberg-Ölander.
Också privatpersoner kan numera kontakta gruppen
När en plötslig allvarlig olycka händer ringer man 112.
Handlar det om familjevåld eller ett barn som far illa så kanske man ringer socialjouren. En sådan är lagstadgad i alla kommuner, och kommunerna kring Åbo har en gemensam socialjour kvällar och nätter, vardagar dagtid har Pargas egen.
Så hittills har krisgruppen inkallats av sådana andra parter, eftersom vetskapen om en olycka eller traumatisk händelse nått myndigheterna och de, eller Röda Korset har vänt sig till krisgruppen.
Men nu kan man till exempel som anhörig själv ringa direkt till kristelefonen – och då är det bra veta vad som är en kris.
Vad är en riktig kris?
Bränder, trafikolyckor, självmord, drunkningsolyckor och andra oväntade plötsliga dödsfall är exempel på sådana traumatiska händelser där krishjälp kan behövas.
– Vi vet att många kan uppleva att de har en kris i sitt liv, men till exempel om ett parförhållande är problematiskt är vi inte rätt adress, säger Camilla Rautanen, hälsovårdare och sekreterare i gruppen.
– Vi svarar förstås på alla samtal, eller om vi inte svarar så ska man prata in på svararen, och i de fall där krisgruppen inte är rätt ställe får man råd om vart man kan vända sig.
22 proffs ingår i gruppen i dag
Krishjälp ges i dagsläget av 22 personer i Pargas.
De är psykologer, hälsovårdare, läkare, terapeuter, präster med mera.
De gör det här frivilligt vid sidan om sitt egentliga jobb och de får en litet nominellt påslag på sin lön, eller som ett arvode om de inte är anställda av staden.
– I en krissituation jobbar vi i par. Ofta är det alltså två personer som träffar den drabbade, är barn med i bilden är vi åtminstone tre, säger Rautanen.
– Det finns en viss modell för hur vi jobbar men eftersom varje olycka eller kris är unik är också vårt jobb lite olikt från fall till fall, säger Nyberg-Ölander.
Den faktiska händelsekedjan gås igenom
Lagen kräver att kommuner ska ge krishjälp, men även om hela fem lagar (se faktarutan) styr krisarbetet är formuleringarna om hur det ska se ut allmänna. De flesta kommuner i Finland grundade krisgrupper på 1990-talet.
– Det har forskats i krisarbetet efter skolskjutningar och tsunamin, säger Nyberg- Ölander, och en sak man har lärt sig är vikten av att noga gå igenom det som hänt. Den drabbades minnesbild kan vara väldigt otydlig, man kanske bara minns vissa detaljer. För bearbetningen efteråt är det viktigt att gå igenom händelsekedjan.
Pargas krisgrupp
Har funnits sedan 1993.
Är en mångprofessionell grupp där ungefär hälften av medlemmarna är anställda i staden, andra hälften har eller har haft (pensionerade) jobb vars profil berörs av krisarbetet.
Inleder oftast jobbet ungefär ett dygn efter olyckan/krisen och arbetet kan pågå länge, i månader.
Inte att förväxla med Röda Korsets mentala stödgrupp, som finns till hands dygnets alla timmar och som akut stöder och hjälper vid en kris/olycka. Grupperna samarbetar internt och även med socialjouren.
Krisgruppens telefonnummer är numera öppet så att vem som helst kan ringa gruppen. En svarare finns om jourhavande inte svarar. Telefonnummer: 040 -488 6002.
Lagar som styr krisarbetet är hälso- och sjukvårdslagen, räddningslagen, socialvårdslagen, mentalvårdslagen och grundlagen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.