Pargas har fortsatta bekymmer med daghemsbyggnader
Öde dagisgård. Daghemmet Peikkorinne som Pargas har tvingats stänga för att ta reda vad problemen med inomhusluften beror på ligger i norra Pargas. Huset var tidigare Kirjala skola. Foto: Mikael Heinrichs
Hur mycket pengar ska Pargas sätta på daghemsrenoveringar, när och var bör man bygga nytt, och hur ser prognosen med barn i daghemsålder ut?
Det här är frågor som förtroendevalda i Pargas inom kort möter. I nuläget är det en grupp tjänstemän som i höst ska kartlägga situationen och sammanställa ett material för framtida daghemsbeslut.
Sådana är av nöden, vet Pargas chef för småbarnspedagogik, Pia Hotanen. Hon kan räkna upp en hel lista på daghem som de senaste åren har sanerats eller renoverats, ofta med en gemensam nämnare: problem med inomhusluften eller fukt.
– Tvåspråkiga Björkhagens daghem, daghemmet Havsvind (Merituuli) och daghemmet Knattebo hör alla till den kategorin. I Knattebo är verksamheten i full gång igen nu, säger Hotanen, men nu har vi ett annat bekymmer, Peikkorinne.
De tre förstnämnda daghemmen finns alla i Pargas centrum. Finskspråkiga daghemmet Peikkorinne ligger intill Skärgårdsvägen på Kirjalaön i norra Pargas. Daghemmet finns i före detta Kirjala skola.
Peikkorinne-barnen har omplacerats
Under sommaren har Peikkorinne tömts och är stängt det här verksamhetsåret.
– Många av barnen går i stället i Kirjala daghem, en del är också på andra håll, säger Hotanen. Orsaken är problem med inomhusluften, men hur stora problemen är vet vi inte ännu.
Stadens fastighetschef Seppo Pihl konstaterar att nu då dagisverksamheten har flyttats har man kommit igång med att riva upp konstruktionerna, så några resultat finns inte ännu.
Eftersom nya Kirjala skola stod klar 2012 är det inte särskilt länge sedan huset renoverades till daghemsbruk.
Gick något snett då, eller vad beror fuktproblemen på?
– Fuktproblemen handlar mer om husets ålder och konstruktioner. Den renovering som gjordes 2012 var rätt ytlig, den gjordes för ändamånsenligheten, för att göra skolan till ett daghem, säger Pihl, som befarar att hela bottenplanet måste rivas upp i nuvarande Peikkorinne.
På basis av vad som framkommer i huset ska han till höstens budgetbehandling föreslå renovering eller nybygge för daghemsbehoven i norra Pargas.
Både Hotanen och Pihl konstaterar att flera av daghemmen i Pargas inte är så ändamålsenliga då de från grunden inte är byggda för att vara daghem.
Ett par relativt färska undantag finns också, Sagoängen i Bläsnäs och daghemmet Villa Kamomilla i Rödjan, det senare visserligen ett hus som först byggdes till barnhem.
Trycket på daghem minskar då färre föds
Men när beslut ska fattas om daghemsinvesteringar är det förstås behovet av daghemsplatser som är avgörande. Och på basis av prognoser och statistik förväntas barnantalet i Pargas minska, inte öka.
– Under åren 2012–2016 föddes i medeltal 147 barn, ser man på åren 2014–2016 är medeltalet 128 barn. Behovet av dagisplatser har sen ändå ökat lite på grund av inflyttning, säger Hotanen.
– Men tyvärr är trenden nu att fler dör än vad som föds i Pargas, en trend vi gärna skulle svänga på.
Totala antalet barn inom småbarnspedagogiken i Pargas har varit kring 800 under de senaste fyra åren.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.