Mikael Heinrichs 23.11.2021 16:292

Stadsstyrelsens budgetbehandling i måndags kväll gick rätt smidigt, men det hänger också ihop med att mycket av innehållet är sådant man redan spikat i fullmäktige sedan tidigare (som stadens genom tiderna största investering i det kreativa lärcentret). Man har inte heller planer på vare sig stängningar eller höjda klientavgifter.

Budgeten för 2022 utgår från att det kommer att kosta staden 102,2 miljoner euro att få verksamheten att rulla på som den ska. I nämndernas budgetförslag landade den summan på 103,1 miljoner, så en knapp miljon har bantats bort till det här förslaget som nu går vidare till fullmäktiges behandling den 7 december.

Skärmdump

Stadens ekonomichef Petra Palmroos konstaterar att ökningen jämfört med tidigare år är stor, motsvarande kostnad i budgeten 2021 landade i fullmäktigebehandlingen på 96,9 miljoner.

– Det som över huvud taget gör nästa års budgetförslag möjligt är Kommunförbundets skatteprognos på 73,6 miljoner och statsandelarna på 34,6 miljoner. Vanligtvis brukar investeringarna ligga på en nivå kring 5 miljoner, men i och med det nya kreativa lärcentret landar vi på 13,2 miljoner och det gör att vi måste låna mera, säger hon.

Av de dryga 13 miljonerna äter lärcentret upp 9,8 miljoner under nästa år.

Flera vuxna behövs i barnens vardag

Behovet av flera vuxna i barnens vardag både inom småbarnspedagogiken och skola har blivit större, vilket betyder att kostnadstrycket ökat inom bildningsnämnden.

Nettoinflyttningen till Pargas visar ändå på ett klart plus under 2020 med 30 nya barn. Enligt statistikcentralens prognos bor det 796 barn i åldern 0-6 år i Pargas vid det här årets slut, jämfört med 789 barn i fjol.

På investeringssidan gjordes en enda justering under styrelsens möte, då man tog in ett anslag på 20 000 euro för övervakningskameror.

– Det handlar om ett samarbetsprojekt med Polisen, som innebär att övervakningskameror installeras på områden som upplevs utsatta.

Sista med social- och hälsovård

Budgeten för nästa år är den sista där det är social- och hälsovården som är den största biten (62,7 miljoner euro, varav specialsjukvården står för 22 miljoner) och där går man nu också in för att förbereda övergången till välfärdsområdet från och med 2023.

Social- och hälsovårdssidan har en investering på 800 000 euro i budgetförslaget för att åtgärda tekniska funktioner i den ena korridoren med gamla patientrum på geriatriska avdelningen så att utrymmena ska vara möjliga att användas flexibelt i framtiden.

Det hänger ihop med att hälsovården sedan länge haft ett behov av större utrymmen, man har till exempel flera lediga befattningar som inte kunnat fyllas.

Positiv trend syns

Miljöavdelningen landar på 1,9 miljoner i budgeten, där satsas det främst på den elektroniska arkiveringen och att tillgodose det ökade behovet av handläggning. Byggnadstillsynens taxor är bland de få tjänsterna där det sker en del prishöjningar, men taxorna skiljer sig inte stort från grannkommunernas.

– Den positiva trenden med att folk vill flytta till Pargas och bygga här syns också i investeringsbudgeten. Ljusudda, Norra Famnen och Strandbacken i Pargas och nya Kärrhangen i Nagu är områden vi satsar på under de kommande åren.

Storängen i Pargas har en större reservering för 2024 i enlighet med generalplanens målsättningar, medan en kommande sanering av Torgbron vid taxistationen i Pargas också syns i planen för 2024.

Många frågetecken från 2023 framåt

Frågetecknen inför åren 2023–2024 är många, men i Pargas har man till skillnad från en del andra kommuner ändå gjort en ekonomiplan – om än med ”bred pensel” och i stora drag.

– Den goda sysselsättningssituationen i Pargas gör att också skatteprognosen ser bra ut för nästa års del, arbetslösheten i Pargas är bland de lägsta i regionen, påminner Palmroos.

Arbets- och näringstjänsterna överförs till kommunerna 2024 och i Pargas har man räknat med 2–3 årsverken för att sköta den biten.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln