Pargas fortfarande en av de dyraste kommunerna att ha stugan i

Nyslott, Kuopio, S:t Michel, Mäntyharju, Pargas, Kangasala och Lojo.
Det är de sju kommuner som är dyrast att ha sommarstuga i enligt Egnahemsförbundets utredning, som gjordes för tredje gången.
Samma kommuner låg i toppen även i fjol. På plats åtta ligger Salo, och Kimitoön ligger på plats nio.
De billigaste kommunerna att ha sommarstuga i är i sin tur Uleåborg, Kouvola, Rovaniemi, Pälkäne och Ylöjärvi.
667 euros skillnad från dyrast till billigast
Egnahemsförbundet har jämfört de kommunala avgifterna för sommarstugeägare i tjugo av de kommuner där det finns flest stugor i Finland.
Totalt finns det 130 000 stugor i de här kommunerna, vilket utgör en fjärdedel av alla stugor i Finland.
Fastighetsskatt, elavgift och avfallsavgift var de kommunala avgifterna som jämfördes.
Skillnaden mellan den dyraste och billigaste kommunen är 667 euro i året. I Nyslott kostar de kommunala avgifterna 1 160 euro i året medan det kostar 493 euro i året i Uleåborg.
Skillnaderna var tydliga då det gäller alla tre skatter som jämfördes.
Enligt statistiken är de årliga avgifterna i Pargas en bit över 900 euro, medan avgifterna är en bit över 800 euro i Kimitoön.
Flest sommarstugor finns det i Kuopio, S:t Michel, Pargas, Nyslott, Tavastehus och Lojo.
Få vill ha stugan som fast adress
Distansarbete har blivit populärare under coronapandemin. Enligt Egnahemsförbundet har många drömt om att ändra sin fasta bostadsadress till stugan under den här tiden.
Få har ändå ansökt om lov att ändra sin fasta adress till stugan. Flest ansökningar — 20 stycken — lämnades in i Kuopio.
I Pargas lämnades nio ansökningar in. Samtliga nio ansökningar har godkänts.
Egnahemsförbundet granskade stugavgifter i stugor som är 50 kvadratmeter och minst 35 år gamla, belägna på en 4 500 kvadratmeter stor tomt. Stugorna som är med i undersökningen används av fyra personer sommartid.
”Det är synd om oss villaägare”…. Jonas Gardells(?) aforism dyker osökt upp i ens huvud. Men i Pargas är det nog ännu mera synd om oss markägare utan villa. Speciellt om marken ligger i ytterskärgården och saknar både byggrätt och skog d.v.s. dess kommersiella värde är lika med noll. Det finns just nu ett hundratal skärgårdsbor som med sina redan hårt beskattade löne- och pensionsinkomster årligen betalar tusentals euro per person i fastighetsskatt för värdelösa bergklackar och impediment! Så, här i kommunalvalstider skulle man gärna ställa en fråga till politikerna i Pargas: hur länge tänker ni sitta och se på det här galenskapen innan ni följer Ålands exempel och sänker fastighetsskatten för markområden till noll. Noll gånger vilken procentsats som helst är fortfarande noll. Eller tänker ni göra som tidigare år, skratta hela vägen till banken? För våra ”villor” betalar vi fortsättningvis gärna skatt.