Nya vd:n Roald von Schoultz: ”Fjärrvärmen i Pargas har inte blivit dyr”
Fjärrvärmebolaget i Pargas fick vid årsskiftet en ny vd, då Roald von Schoultz började. Under en övergångsperiod på ungefär en och en halv månad jobbar han parallellt med Manne Carla, som efter det ska ha semester och sedan ta itu med nya planer.
– Faktum är att fjärrvärmebranschen har ett oförtjänt dåligt rykte som först och främst hänger ihop med Helsingfors Energis prishöjningar för sina kunder. Men på andra håll i landet är läget inte alls det samma och de facto är prisnivån för fjärrvärme i dag den samma i Pargas som den var år 2012. Så jag vill bestämt dementera att fjärrvärmen blivit dyr, säger von Schoultz.
”Litet och smidigt”
För von Schoultz som senast jobbat som intern revisor vid Åbo Akademi var det två faktorer som avgjorde att han valde jobbet då han erbjöds det.
– Pargas har alltid legat nära hjärtat och jag har bott här länge. Jag började min karriär på Partek i tiderna. Dessutom har jag arbetat många år inom energibranschen. Så det var en kombination av ort och bransch, men hade förfrågan kommit från någon annan ort hade jag knappast tackat ja, säger von Schoultz som också är aktiv inom Pargas IF:s orienteringssektion där han är ordförande.
Han har bland annat branscherfarenhet från Åbo Energi och Ekenäs Energi.
Pargas fjärrvärme ser han som ett litet, smidigt och ekonomiskt välmående bolag med intressanta framtidsutsikter.
Bolaget i sig har endast tre anställda, men köper in dejoureringstjänster och driftschefen från stadens vattentjänstverk och servicen externt.
Under övergångsperioden kring vd-bytet är man tillfälligt fyra anställda.
Oljan endast en reservlösning
I dagens läge är produktionen mycket miljövänlig då man producerar fjärrvärme i huvudsak från två källor i Pargas: flis (cirka 64 procent) och spillvärme från storindustrierna (cirka 35 procent). Oljan som fossilt bränsle finns endast med som en reservlösning.
Mikael Heinrichs– På sikt har vi som målsättning att skippa förbränningsproduktionen, men det måste i så fall ske på ett ekonomiskt lönsamt sätt, säger avgående vd:n Manne Carla som undersökt nya alternativ det senaste året.
Ett alternativ som han tagit ställning till är möjligheten att lagra överloppsvärmen från sommarmånaderna i ett slags värmeackumulator.
– Om vi kunde ta till vara mer av spillvärmen från industrierna skulle vi gärna minska på andelen flis vi bränner. Sommartid ryms all spillvärme inte ens in i vårt system, eftersom fjärrvärmen då endast används till att producera varmvatten till fastigheterna, säger Carla.
Pionjärer med spillvärme
Samarbetet med storindustrierna kring spillvärme inleddes redan på 1990-talet som en av de första externa aktörerna i landet. Ur ekologisk synvinkel är spillvärmen det klart bästa alternativet.
Diskussioner om att intensifiera samarbetet med industrierna har inletts.
Olika framtidsvisioner
Carla ser att fjärrvärmeindustrin mycket väl i framtiden kan övergå till el, närmare bestämt vindproducerad el som köps in under de timmar då elpriset är lågt, för att driva till exempel stenbaserade värmeackumulatorer, men von Schoultz är inte inne på helt samma linje.
Mikael HeinrichsEller snarast får han inte ekvationen att gå ihop då han annars också förutspår att elkonsumtionen kommer att öka så till den grad att de billiga timmarna inte egentligen finns.
– Vi kommer nog att använda biomassa inom branschen ännu på 2060–70-talet, men inte i samma utsträckning som i dag, tror von Schoultz.
– Sen är det förstås så att dagens batteriteknologi är gruvdriftsbaserad, men man har gjort lovande försök med saltbaserade batterier. Det är förmånligare att lagra överlopps el, till exempel producerad med vindkraft, som värmeenergi i ett värmelager med existerande teknologi än att lagra elektricitet direkt som elektricitet i batterier som ännu är dyra, påpekar Carla.
Bolaget fyller 40 i år
Pargas fjärrvärme firar för övrigt 40-årsjubileum i år, då bolaget körde i gång sin verksamhet den 18 mars 1982. Bolaget i sig grundades ungefär ett år tidigare.
Som ett litet fjärrvärmebolag ser de ändå att man har möjligheten att vara flexibel och en föregångare, liksom man var redan på 1990-talet med industrisamarbetet, först med Partek. Finnsementti kom in i bilden 2006 och övergången från olja till biobränslen påbörjades 2010.
Klimatneutral har man i praktiken varit sedan 2015 då den nyare av de två biovärmeanläggningarna togs i bruk.
Fjärrvärmestatistiken: förbrukningen ökade med 18 procent i hela landet
Branschorganisationen Energiindustrin ET publicerade i torsdags fjolårets fjärrvärmestatistik för hela landet som visar att värmeförbrukningen under fjolåret ökat med 18 procent.
Ökningen förklaras dels med flera kunder som anslutit sig till fjärrvärmenäten, men också med de konsumtionstoppar som de kallare vintermånaderna förde med sig.
Utsläppen från fjärrvärmen ökade paradoxalt nog i hela landet under fjolåret, trots att man enligt ET:s statistik alltmer övergått från fossila bränslen till förnybara energikällor. Då man år 2020 i hela landet producerade 54 procent av fjärrvärmen med förnybara energikällor var motsvarande andel i fjol 56 procent.
Utsläppsrätterna har blivit dyrare (under 2021 tredubblades priset), vilket i sin tur gjort att andelen torv i dag ligger på 10 procent. Torv är dubbelt så dyrt som träbaserat bränsle i dag.
Uppdaterad 31.1 klockan 13:01 med en precisering kring meningen om lagringen av värme kontra el.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.