"Pargas ekonomi är som en gammal bil, håller den?" — budgeten för 2020 är i balans och godkänd, men farhågor finns
Glada ledamöter på Pargasmötet. Fr v Mika Wallin, Maj Björk, Egon Nordström, Tomas Jansén och Mona Rönnholm. Foto: Anja Kuusisto
– Pargas ekonomi är som en gammal bil. Den rullar men man vet inte hur länge den håller, klarar den nästa uppförsbacke.
Så säger Nina Söderlund, Vf, under Pargas fullmäktiges budgetmöte.
Hon instämde sedan med Markku Orell, Saml. Den samstämmigheten upplever inte Pargas fullmäktige varje möte.
Det som bekymrar dem, och flera andra ledamöter, är en åldrande befolkning och inflyttningen, som har varit negativ de senaste åren.
En budget i balans var alla nöjda med. Speciellt efter det här året, som Mikael Holmberg, SFP, stadsstyrelseordförande, karaktäriserade som ett katastrofår.
Planeringspengar för skolbyggen, anslag för gästhamn, Vapparvägen, Korposkolans tak med mera
Budgeten för 2020 kunde beskrivas som en planeringsbudget.
Visserligen får färdigställandet av daghemmet Karusellens renovering i Nagu en halv miljon, Nagu gästhamn får 600 000 – men 420 000 av det är externa bidrag –, vägarrangemang med mera vid Vapparvägens affärskvarter budgeteras för en miljon men över 500 000 av det är externa bidrag, fiberkabelnätet får 300 000, och så vidare.
Några enskilda enorma investeringar finns inte, utan 2020 är året då skolfrågor i såväl Pargas som Houtskär ska avgöras och planeras.
Skolcampusplanering klubbades snabbt av, Houtskärs skolfråga debatterades
Mest debatt väckte Houtskärs skolfråga där Kaj-Johan Karlsson fick igenom ett kompromissförslag om att i ekonomiplanen för åren 2021–22 ta med 400 000 respektive 300 000 för skolbygget i Houtskär. Investeringen i budgeten för 2020 kvarstod, 50 000 för planering.
Nästa år ska Korposkolans tak renoveras för 70 000 euro och en reservation om 300 000 finns för tillfälliga centrumskolor; finska gymnasiet har redan flyttat ut, högstadieskolorna lever på lånad tid.
För planeringen av ett skolcampus i Pargas anslår budgeten 500 000 euro och i ekonomiplanen för 2021–22 nämns fem miljoner för vardera.
Själva skolcampuset har beräknats kosta 15–17 miljoner, får se om det räcker, sa Orell.
Kyösti Kurvinen, SDP. Foto: Anja Kuusisto
”Då vårdreformen kommer har vi väldigt lite skattepengar kvar”
Orell hade också en hälsning från landskapsfullmäktige, om kommunernas sits den dag en social- och hälsovårdsreform genomförs.
– Oberoende av vilken reformmodell det blir talas det om att staten tar 11 procent av kommunernas skatteinkomster, kanske redan om tre-fyra år.
– När man tänker att vår lånebörda är kring 45 miljoner, vi planerar skolinvesteringar för kanske 17 miljoner och sen har vi om något år endast 9 procent kvar av den nu 20-procentiga skattesatsen, så hur ska vi avkorta lånen? Det bördan ger vi följande generationer. Det här är faktorer vi måste beakta, menade Orell.
Också Holmberg framhöll att budgetdisciplinen måste hålla bättre. Han hänvisade bland annat till social- och hälsovårdens stora överskridningar.
Holmberg påminde om att han själv hade önskat en högre höjning av skattesatsen, han är inte helt övertygad om att prognoserna om de växande skatteintäkterna och statsandelarna håller.
– Jag hoppas jag har fel, sa Holmberg.
Anja KuusistoFr v Mikael Holmberg, Tarja Rinne och stadsjuristen Monica Avellan. Foto: Anja Kuusisto
Flera omröstningar i skolfrågor
Finska högstadieskolans situation tas inte på tillräckligt stort allvar, menade Lotta Laaksonen, Vf som ville ha pengar för temporära byggnader att verka i. Laaksonen hänvisade till den stora oro som personalen och elever upplever med inneluften i skolan.
Hon fick svar på tal av Markku Orell, som fann det märkvärdigt att en fullmäktigeledamot är med och späder på oron i en fråga där staden enligt honom gör sitt yttersta för att lösa problemet. Finska högstadiet har problem, men det finns inte någon rapport om att huset inte får användas, sa han.
I omröstningen om investeringsanslag förlorade Laaksonen.
Ett tillägg till driftsbudgeten gjordes av Petri Abrahamsson, Saml. Han fick in 35 000 för mer vägbelysning på stadsplanerade områden. Kyösti Kurvinen, SDP, fick in ett tillägg om 8000 euro i understöd till kultur- och idrottsföreningar.
Debatten om danaarvet går vidare i stadsstyrelsen
Christer Friis, SFP, är upprörd där han står i talarstolen i Pargasfullmäktige.
– Vad har vi gjort för att behandlas så här, frågar han och syftar på flera frågor där Houtskärsborna känner sig överkörda.
Friis tycker att stadens högsta tjänstemän ska ta sig en funderare på moral, etik och rättvisa.
– Vad är rättvisan då danaarvet efter en Houtskärsbo ska användas för Pargas centrum? Och då jag har bett om information i frågan om det här danaarvet fick jag veta om det 5 december, då Statskontoret har meddelat staden den 5 juli.
Stadens ledningsgrupp har meddelat (ÅU 10.12) att tanken har varit att använda danaarvet för Bläsnässtranden i Pargas. Fullmäktigeordförande Tarja Rinne påminde Friis om att nu är det budgeten som diskuteras, varpå Friis hänvisade till att danaarvet kunde användas till en renovering/skolbygge i Houtskär.
Stadsstyrelsens ordförande Mikael Holmberg bad om ordet och sa att frågan om arvet tas upp på nästa stadsstyrelsemöte.
LÄS OCKSÅ:
Fler tjänster till barnskyddet
Träsk skola ska vara i Träsk, tycker 320 i Houtskär
Nyckeltal i Pargas budget för 2020
Driftsbidraget (summan som snurrar Pargas stads verksamhet under ett år) är 95 miljoner euro.
Investeringarna (netto) beräknas till 4,4 miljoner euro.
Inkomstskattesatsen är 20,00 procent.
Överskottet blir 680 045 euro .
Staden minskar sin nettolåneupptagning med 1,2 miljoner euro
Lånebördan per invånare år 2020 är 2 557 euro/invånare.
Anja Kuusisto
Petra Palmroos, ekonomichef. Foto: Anja Kuusisto
Det faktum att det ska anställas mera personal till barnskyddet är en bekräftelse på att något är allvarligt fel i Pargas. I ett normalt samhälle mår barnen bra, i Pargas mår barnen bevisligen mycket dåligt. Sen att barnskyddet inte klarar av sitt arbete med nuvarande personal tyder på en stark inkompetens som staden tror sig kunna styra upp med mera personal. Detta om något är ett bevis på ett mycket dåligt ledarskap. Dessutom kommer detta att stå oss skattebetalare dyrt.
Sen ännu den här rumban med att dissa skärgården är ju hemsk. Vi är många i skärgården som inte vill tillhöra Pargas.
Byt ut ledningen ingen vill flytta till Pargas mera med all publicitet ni gör stjäl andras arv som tex och färjtrafiken samt bryggorspm ni skiter i