För Julia Simonsen stod det klart redan tidigt: hon skulle studera psykologi.
– Jag har alltid haft ett intresse för människan, och velat veta varför man agerar och känner på ett visst sätt. På gymnasiets första kurs i psykologi insåg jag att det är det här jag vill studera, säger Helsingforsbördiga Simonsen.
Hon sökte in till Åbo Akademis (ÅA) psykologilinje. Hon kom inte in på första försöket men andra gången gick det vägen. Hösten 2017 inledde hon studierna i Åbo.
– Det här är det enda stället i Finland där man kan studera psykologi på svenska, motiverar Simonsen valet att flytta till den forna huvudstaden.

Populär utbildning

Också för Simonsens studiekamrat Emma Vihervaara var språket en avgörande faktor när hon sökte in till ÅA:s psykologiutbildning. Vihervaara sökte in tre gånger innan hon fick en studieplats och kunde inleda studierna på hösten 2016.
Vihervaaras reservplan var att söka in till en psykologiutbildning i Sverige.
– Det känns viktigt att få studera på sitt modersmål, säger Vihervaara som är född och uppvuxen i Grankulla.
Det verkar många andra finlandssvenskar också tänka, och psykologi är det svåraste ämnet att komma in på vid ÅA.
Sedan 2010 har antalet förstahandssökande varierat mellan 165 och 237 årligen till de i medeltal 20 studieplatserna.
Våren 2018 tävlade 199 förstahandssökande om 23 studieplatser. Det totala antalet sökande till utbildningen var då 287.

Mer betoning på empiri

Simonsen och Vihervaara tror att några delorsaker till utbildningens popularitet är att psykisk ohälsa blivit mindre tabubelagt och att psykologin som ämne lyckats skaka av sig fördomarna om flum och mystik.
– Psykologin är mindre freudiansk än tidigare, om man kan uttrycka det så, säger Simonsen.
– Man har satsat på att göra utbildningen mer evidensbaserad. Tidigare har den kanske i högre grad byggt på enskilda teorier, säger Vihervaara.
Också psykologernas arbetsbild har vidgats, tycker Simonsen och Vihervaara. Med en psykologexamen i bakfickan kan man arbeta bland annat som konsult, rättspsykolog, mental tränare, polisutbildare eller inom rekrytering.
För att bli psykoterapeut krävs däremot en tilläggsutbildning som kan ta flera år och bli dyr för studeranden. I början av januari meddelade Finlands Svenska Psykoterapiförening att det är brist på svenskspråkiga psykoterapeuter i Finland.

Statistik ingen favorit

ÅA började erbjuda systematisk undervisning i psykologi i slutet av 1950-talet och 1972 fick ämnet sin första professor. I dag har psykologilinjen tre professurer varav två är tillsatta för tillfället.
Matti Laine har varit professor i psykologi vid ÅA sedan 2001. Också han betonar vikten av att undervisningen baserar sig på forskning och vetenskaplig bevisföring. Enligt honom bygger psykologisk praxis till viss del fortfarande på antaganden som inte kan testas eller verifieras.
–  Vi försöker lära våra studerande kritiskt tänkande så att de själva kan söka upp vetenskapligt grundad och beprövad information om diagnos- och behandlingsmetoder också i arbetslivet, säger Laine.
Det betyder bland annat att studerandena måste gå obligatoriska statistik- och metodologikurser.
– En utmaning är att många kommer hit för att de är intresserade av kliniska aspekter av psykologin och vill hjälpa människor. Det kan vara svårt att motivera för dem vad till exempel statistik har att göra med att hjälpa människor.

Utbildningen måste följa sin tid

Laine säger att psykologilinjen vid ÅA måste hänga med i utvecklingen och klara av att erbjuda relevant och modern undervisning åt studerandena. Studerandena utexamineras till ett yrke och måste ha den kompetens som krävs som psykolog.
ÅA försöker bland annat beakta mångkulturalismens inverkan på psykologyrket i sin undervisning.
– Det handlar till exempel om konkreta aspekter som hur man arbetar via en tolk, säger Laine.
Också psykologisk behandling via webbplattformer kan vara framtidens melodi och något som psykologiutbildningen vid ÅA bör beakta, säger Laine.

Klimatångesten växer

Matti Laine, Julia Simonsen och Emma Vihervaara konstaterar att depression och ångest är de vanligaste psykiska störningarna som psykologerna kommer i kontakt med. Orsakerna till depression och ångest kan vara många.
– Man kan se trender i vad som orsakar ångest bland människor. Nu talas det till exempel om hur sociala medier och det att jämföras med andra och ständigt vara uppkopplad påverkar unga, säger Simonsen.
Också krig kan påverka människors psykiska hälsa starkt, och Matti Laine ser även klimatförändringen som en potentiell orsak till att man mår dåligt.
– Det är självklart att den orsakar ångest. Ett annat fenomen är terrorhotet. Dessa är globala fenomen men här i Finland har vi länge haft en trygg tillvaro, säger Laine.
– Psykologin har en roll i att utreda hur de här fenomenen påverkar människan och framför allt hur ångesten kan förvandlas till positiva åtgärder.
ÅA är inte ensamma om att utbilda psykologer i Åbo. Finskspråkiga Åbo universitet tar in ett trettiotal nya psykologistuderande per år. Sammanlagt erbjuder sex finländska universitet en magisterexamen i psykologi.