Papperspåse, plastpåse eller tygkasse — vilket är egentligen det mest miljövänliga valet?
Hållbarhetsdilemma. Foto: Yascha Gilbert
Miljövänlighet, hållbarhet, bekämpning av klimatförändringen.
Begrepp som dagligen syns och hörs omkring oss.
Sakta men säkert börjar vi röra oss mot mer hållbara livsstilar, och det gör vi genom små val i vardagen. En evighetsfråga är vilken kasse man ska välja då man går och handlar.
Det är inget enkelt val och svaret är inte helt svart på vitt.
Livscykelanalys
Mari Nurmi, akademilektor i pappersförädling vid Åbo Akademi, bekräftar dilemmat.
Ett som är säkert är att alla kassar påverkar miljön.
– Man måste ta livscyklarnas olika skeden i beaktande. Det innebär att fästa vikt vid kassens råmaterial, tillverkning, transport, användning och återanvändning. Hur produkten hanteras som avfall inverkar förstås också, säger Nurmi.
Det är svårt att säga vilken påse som får bäst poäng på hållbarhetsskalan.
– Både plastpåsen och papperspåsen är ekologiska på sitt sätt. Papper kan anses vara miljövänligare eftersom det är en förnybar naturresurs som är nedbrytbar. Å andra sidan kräver papperspåsen mycket mera energi än plastpåsen vid tillverkning, transport och återvinning, säger Nurmi.
– Plast är ett väldigt bra material bara det hanteras på rätt sätt, säger Nurmi.
I Finland fanns inte plastinsamling förrän 2016.
– Jag tror att många kanske inte riktigt ännu vet vad allt som ska sorteras i plastinsamlingen, säger Nurmi.
Ännu finns det inget material som kan ersätta plast. Om man föredrar plastpåsar men vill vara så miljövänlig som möjligt tipsar Nurmi om påsar gjorda av returplast.
I Finland konsumeras färre plastpåsar än i andra länder.
– Här betalar vi för tjockare plastpåsar. Då går det åt färre än i länder där man får tunna plastpåsar gratis i matbutiken, säger Nurmi.
När Nurmi, som är Åbobo, själv handlar har hon oftast med sig en kasse som används flera gånger.
— Jag köper ibland såväl pappers- som plastpåsar. Det gäller att använda dem fiffigt. Plastpåsen brukar jag utnyttja som skräppåse medan papperspåsen kan användas för tidningar och kartong som jag sedan sorterar, säger hon.
Slit före du slänger
I Finland är avfallshanteringen bra i jämförelse med andra länder. Ändå händer det att plast hamnar på fel ställe och konsekvenserna kan vara allvarliga.
– I medeltal används en plastpåse i 15 minuter efter att den köpts. De flesta kastar eller kasserar den under samma dag, säger Christoffer Boström, biträdande professor i miljörelaterad Östersjöbiologi vid Åbo Akademi.
För ett par år sedan då Mari Nurmi grävde i sin trädgård hittade hon en välbevarad mjölkpåse av plast.
– Jag tror inte att de har använts i Finland sedan 1970-talet, säger hon.
Mari Nurmi. Foto: Yascha Gilbert
Plastskräp är ett uppenbart problem i dag. Inte minst då det hamnar i havet. Det stora problemet med plast är att det aldrig bryts ner.
– En plastpåse i havet kan fördela sig i mindre bitar men det försvinner aldrig, säger Boström.
Större plastbitar kan vara farliga för djur.
– Om exempelvis sjöfåglar får plastbitar i magen kan de dö, säger Boström.
Enligt Helcom består 70 procent av skräpet i Östersjön av plast.
Mikroplaster
Med tiden bryts plast ner i ännu mindre bitar och småningom bildas mikroplaster, som är plastpartiklar mindre än fem millimeter i diameter.
– Kännedom om hur mikroplaster ackumuleras är tillsvidare dålig, säger Boström.
Mikroplaster fungerar även som transportörer av miljögifter som potentiellt kan nå människor via konsumtion av havsdjur.
Boström understryker behovet av fortsatt forskning om mikroplaster och deras potentiella skadeverkningar.
Arkiv/Yascha GilbertChristoffer Boström. ÅU-foto
Den internationella utställningen Plast i havet togs till Finland på initiativ av Boström och Skärgårdscentrum Korpoströms programutskott.
– Intresset har varit stort, och vi hoppas på massor av besökare i juli, säger han.
Boström, som är Korpobo, undviker själv kassdilemmat helt och hållet.
– Vi försöker veckohandla och då packar jag maten i stora väskor.
Var kommer tygkassen in i bilden?
– De är oftast gjorda av bomull och det krävs enorma mängder vatten för att tillverka tyget, säger Boström.
Enligt en brittisk studie måste man använda en bomullskasse 131 gånger för att det ska vara mer miljövänligt än att köpa en pappers- eller plastpåse.
Om man alltså använder tygkassen flitigt är den det mest miljövänliga alternativet.
Finns det andra alternativ?
Ett flertal företag arbetar med att hitta miljövänliga lösningar.
– Paptic är ett finländskt företag som producerar bionedbrytbara kassar av vedfibrer, säger Nurmi.
Företaget kombinerar de bästa egenskaperna av andra material och producerar hållbara produkter.
Paptic påsar. Foto: Yascha Gilbert
Hej, Yascha!
Jo, jag känner till reportagen om tygkasseprojektetn i skären, tack för dem.
Min poäng är dock att jämförelserna haltar då återbruk av gamla tyger etc inte är med. Men jag begär inte att ÅU ska göra den undersökningen eftersom konsumentproffsen inte klarat det.
Om man använder tygpåsen 131 ggr…det betyder ca var tredje eller var fjärde dag. Ett år. Tygkassen hänger med i flere år utan att gå sönder och kan repareras om så skulle behövas. Plastkassen icke.
Hej Maria!
ÅU har uppmärksammat det du skriver om tidigare under året:
https://abounderrattelser.fi-h.seravo.com/houtskarsbarn-donerade-egensydda-tygkassar-till-butiker/
https://abounderrattelser.fi-h.seravo.com/kampen-for-en-plastfri-skargard-fortsatter-elever-i-pargas-sydde-fruktpasar-och-tygkassar-och-donerade-till-lokala-matbutiker/
https://abounderrattelser.fi-h.seravo.com/sy-tygkassar-varje-fredag-i-houtskar-malet-ar-en-plastfri-skargard/
Mvh,
Yascha Gilbert
Jag är innerligt trött på alla påsjämförelser, från konsumentrådgivare till andra sakkunniga, som i sina artiklar alltid förbiser tygpåsar som är sydda av gamla plagg eller tyger och som håller hur länge som helst. Sant återbruk och en miljögärning alltså.
Sådant återbruksarbete har ju också pågått i skärgården under hela första halvåret och kassarna finns tillgängliga i bl a lokala butiker.