Pansio kan få ta emot ukrainaska flyktingar från Åland
De allra flesta av de 250–300 flyktingarna från Ukraina som bor på Åland har fått tak över huvudet med hjälp av privatpersoner. Från frivillighåll efterlyser man en mer långsiktig lösning.
Annars kan flyktingarna i värsta fall förpassas till en helt annan ort på fastlandet.
– Jag har inte en perfekt överblick över bostadssituationen på Åland, men om det finns flyktingar som inte kan bo kvar där de bor nu så får de komma till förläggningen i Pansio i tillfälligt, och sedan måste vi hitta bostad åt dem på annan plats i landet.
Det säger Monique Kastermans, bostadssamordnare på flyktingförläggningen i Pansio, Åbo. Ukrainska flyktingar som sökt tillfälligt skydd via polisen på Åland är inskrivna i Pansio.
– Om de blir av med sitt boende på Åland är det vårt uppdrag att hitta ett nytt åt dem. Det är alltid en risk med privat boende: man vet inte hur länge det varar, och om man fortfarande står ut med varandra när det gått ett par månader. Det kan ske trots att de som tar emot flyktingar i sina hem har en ärlig vilja att hjälpa.
Om man fått jobb stannar man gärna på orten
Enligt Monique Kastermans så finns det just nu lediga bostäder bara i Jyväskylä.
– Alla som blir av med sitt boende vill helst stanna på orten, i synnerhet om de har fått jobb där. Så det är mycket tråkigt om det går så att de tvingas flytta någon helt annanstans. Men det är lättare att få jobb än bostad.
Monique Kastermans känner till två män som flytt från Ukraina och som bor i Mariehamn, men som snart behöver hitta en annan bostad.
– De är inte från Ukraina från början, men de blev som alla andra tvungna att fly därifrån när kriget bröt ut, säger hon.
Och Ålandsförläggningen?
Vad gäller planerna på att grunda en flyktingförläggning på Åland så går arbetet vidare, men det tar tid.
– Den förläggning vi planerar blir inte en sådan som i Pansio, med en central boendeenhet, utan en som bygger på att man hyr lägenheter, säger Röda Korsets verksamhetsledare Tomas Urvas. Tanken är att förläggningen skulle inrymmas i Röda Korsgården i Mariehamn.
Inga avtal är ännu undertecknade med Migri.
– Det handlar mycket om rekryteringar, dimensionering av personal och lokaler. Det tar tid, men det är fråga om överföring av myndighetsuppgofter och då är det mycket som inte syns utåt som behöver finnas på plats. Det här har inte gjorts på Åland tidigare, och därför har det tagit längre tid för Migri än de hade hoppats, säger Tomas Urvas.
I väntan på detta kan kommunerna gå in för den så kallade kommunmodellen.
– Den går ut på att åländska kommuner ingår direkta avtal om boendetjänster med Migri och får ersättning direkt från Migri. Sådana kommunavtal kan vara snabbare på plats än den planerade förläggningen på Åland, säger Tomas Urvas
Rubriken ändrad till att det gäller ukrainska flyktingar från Åland, inte åländska flyktingar 25.5 klockan10.45.
Susanna Skogberg
Hej Stefan,
Du har rätt, rubriken var lite missvisande, men nu är den ändrad.
Kim/ÅU
Är ålänningarna på flykt???
Borde kanske har ha varit så här i stället:
Pansio kan få ta emot UKRAINSKA FLYKTINGAR från Åland.