Kristoffer Nöjd 10.11.2022 05:01

– Akta räcket! Det är nymålat, säger Forcits vd Joakim Westerlund vänligt när han leder vägen upp till mötesrummet på översta våningen.

Nästa år firar ”dynamiten” eller sprängämnestillverkaren Forcit i Hangö 130 år. Den ståtliga fabriksbyggnaden i sten, som inhyst bolagets huvudkontor i alla år förutom då Hangö var arrenderat till Sovjetunionen 1941, genomgår en renovering. Det görs plats för fler anställda i nya fräscha kontor.

Kristoffer Nöjd

Från mötesrummet ser man ut över fjärden norr om Hangö men inte så värst långt på grund av novemberdimman. Utsikterna för bolaget är betydligt bättre.

Trots att Forcit ända sedan början av pandemin har tampats med ständiga utmaningar gällande tillgång på råvaror, komponenter som inte funnits och priser som skjutit i höjden, har man haft en stadig tillväxt.

– Förutom att vi gjort ett bra arbete växer vi tack vare hållbarhet och urbanisering, säger Westerlund.

För Forcit är begreppet hållbarhet och vad det innebär ute i världen en utmaning och möjlighet tillika.

Elektrifiering, flytten från fossila till förnybara bränslen har till exempel ökat efterfrågan på solpaneler och batterier som behöver metaller – alltså gynnas gruvdriften till vilken Forcit levererar sprängämnen.

– För tillfället är Europa beroende av Kina i fråga om dessa metaller. Men i Norden finns också metalltillgångar och vår gruvdrift kan ha en jätteviktig roll i den gröna omställningen om tillfället tas i akt och beslutsfattarna i de nordiska länderna fattar kloka politiska beslut.

I dag levererar Forcit sprängämnen till de stora gruvorna i Finland, till exempel till Bolidens Kevitsa-gruva i Sodankylä och även till bland annat Nordkalk i Pargas.

Konsulterar vid sprängning

Förutom att man producerar civila sprängämnen sysslar Forcit med konsultering, närmare bestämt med frågor kring miljö- och omgivningspåverkan.

– Vi hjälper byggentreprenörer hantera vibrationer, buller och damm, förklarar Westerlund.

Det finns ett stort behov av att satsa på urban infrastruktur och kollektivtrafik. Det här innebär till exempel byggande av tunnlar där det, igen, behövs sprängämnen.

Det tredje huvudsegmentet är försvarsteknologi.

– Redan sedan Rysslands annektering av Krimhalvön har vi märkt ett stort intresse av länders vilja att förstärka sin försvarsförmåga. Budgetarna för försvarsmateriel växer överallt och därför finns en efterfrågan på våra produkter, säger Westerlund.

Försvarssegmentet är man rätt förtegen om på Forcit i övrigt på grund av dess känsliga natur.

Marknadsledare i Norden

Forcit har med andra ord gått framåt inom alla segment och i alla länder.

– I Norden är vi klar marknadsledare inom civila sprängämnen och konsultering även om vi globalt sett är en liten spelare. Men de nordiska länderna är en stor konsument av civila sprängämnen tack vare gruvdriften och geografin. Till exempel i Norge behöver man på grund av terrängen ofta spränga i samband med vägbyggen. Därför börjar vi klart höra till de största aktörerna i Europa.

Forcits omsättning har fördubblats på fem år.

– Som företag har vi utvecklats på många sätt, konstaterar Westerlund.

Arkiv/Kristoffer Nöjd

Forcits huvudkontor är i Hangö där man har dynamitproduktion, stödfunktioner och en del av produktutvecklingen. Totalt är man 110 anställda i Hangö.

– Vi har starka rötter i Hangö men har hållit oss i utvecklingens framkant. Vi är mycket mer än en dynamitfabrik i Hangö. Hälften av personalen på totalt 560 personer jobbar utanför Finland. Vi har till exempel ett företag i Portugal som tillverkar mjukvara förr borrning och sprängning.

Westerlund skriver inte under att det skulle vara ett oöverkomligt problem att rekrytera till fabriken i Hangö som kanske kan tyckas perifert sett från till exempel högskolevärlden.

– Vissa tekniska specialkunskaper har varit problematiska att hitta men vi har lyckats relativt bra med rekryteringen även om vi har många öppna positioner för tillfället. I dessa fall är det kanske lättare att hitta personer i huvudstadsregionen eller Tammerfors. Inte är alla som jobbar på fabriken i Hangö Hangöbor heller. Många av våra anställda bor i till exempel Raseborg. Överlag har vi ett bra anseende som arbetsgivare och många av våra anställda har gjort långa karriärer hos oss.

Kristoffer Nöjd

En större utmaning har varit tillgången till råmaterial och komponenter och priset på dessa.

– Det finns viktiga råmaterial vars pris har flerfaldigats under de senaste två åren. Men vi har jobbat på att hitta alternativa lösningar. I dag kommer en stor del av våra råvaror från Norden. Om de inte finns att få här kommer de längre ifrån.

Westerlund tror att det kommer att bli sämre tider på kort och medellång sikt på grund av de generellt starkt försämrade ekonomiska utsikterna i Europa.

– Infrabyggandet har varit på en låg nivå i Finland redan länge och kommer att gå ned ytterligare. I Sverige har det varit en het marknad så också där kan man tänka sig en nedgång. I Norge är utsikterna ljusare.

På lite längre sikt ser han ändå väldigt positivt på framtiden.

– Våra marknadsandelar har vuxit märkbart och vi har expanderat geografiskt. Vi har investerat kraftigt i nya fabriker, stationer, kontor och andra företagsförvärv. Vi har satsat på utveckling helt enkelt. Vi får bara pressa oss genom de svåra tiderna som vi gjort förut.

Kom från Pargas

Det är drygt tre och ett halvt år sedan Joakim Westerlund blev vd för Forcit efter 11 år hos Paroc i Pargas.

Westerlund bor med sin familj i Åbo men har också en lägenhet i Hangö.

– Eftersom vi har verksamhet på olika håll i Finland, i Sverige, Norge och Portugal är jag mycket på resande fot.

Han har trivts bra i Forcit.

– Det är ett välskött bolag med bra och välmotiverad personal och goda framtidsutsikter.

Som ledare ser han det som viktigt att bolaget har en tydlig linje.

– Man ska ge personalen möjlighet att påverka jobbet inom de ramar som finns, gärna med ett långsiktigt tankesätt.

Kristoffer Nöjd
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln