Palsternackan har tagit över i Pargas – växtsaften kan ge svåra brännskador
Året var 2015 när ”Sauli Naantalista”, dåvarande president Sauli Niinistö, ringde in till Yles finska naturprogram. En av frågorna som rikets överhuvud då ställde handlade om en gul, hög, blomma som hade börjat sprida sig längs vägarna i Nådendal. Den var vacker och ståtlig, men vad var det för blomma egentligen?
Svaret på frågan var att det handlade om förvildad palsternacka.
Det visade sig att Sauli hade fingret på pulsen. Under de snart tio år som har gått sedan president Niinistös samtal har den gula, flockblommiga växten blivit en allt vanligare syn i kusttrakterna i sydvästra Finland.
I Pargas har man aktivt försökt förhindra spridningen i åtminstone fyra år, men allt fler vägrenar lyser gula och det ser ut att vara en kamp som man förlorar.
Robin SjöstrandNu vill en av de ivrigaste palsternacksbekämparna lyfta fram en hos allmänheten mindre känd egenskap hos den vackra blomman.
– Den ger ordentliga brännsår, säger Pargasbon Pia Lindholm och drar upp ärmarna på sin tröja.
Armarna som blottas är täckta av ilskna röda strimmor och stora vätskefyllda blåsor. Allt som krävdes var att Lindholm var lite oförsiktig när hon var ute och bekämpade palsternackan.
– Tidigare har jag alltid grävt upp dem med rötterna, men den här gången tänkte jag att det kanske är effektivare att ta livet av dem om jag kapar dem på mitten. Det gjorde att växtsaften kom åt mina armar, eftersom jag dumt nog inte hade skyddskläder. Dessutom var det helt fel väder, säger hon.
Vädret är relevant eftersom palsternackans växtsaft reagerar med solsken, eller egentligen UV-strålning. Växten innehåller nämligen furanokumariner som är fototoxiska och orsakar brännskadeliknande symptom hos både människor och djur.
– Det här är något som de flesta inte känner till och det känns viktigt att varna om det. Det räcker ju med att något barn plockar blommor eller bara bryter av en stjälk så blir det skador, säger hon.
Robin SjöstrandSjälv blev Lindholm uppmärksammad om palsternackans intensiva förökning av en bekant som pekade ut hur den började synas mer och mer.
– Jag hade bara tyckt att den var vacker fram tills dess. Men då började jag lägga märke till hur mycket av den det finns här. Så nu håller min bekant ett vägavsnitt på Sydmovägen fritt från palsternacka, medan jag gör mitt bästa i Björkhagen.
Lindholm har dessutom rensat flera säckar palsternacka från Bläsnäsudden, där det finns flera blomsterängar.
– Den tränger totalt ut de existerande sommarblommorna, jag skulle vilja påstå att den är värre än lupinen.
Lindholm tycker att staden gör ett bra jobb för att bekämpa palsternackan, men skulle gärna se ett sätt där staden kunde samarbeta med frivilliga med bekämpningen.
Palsternacka
- Palsternackan är en ört som blir runt 120 centimeter hög. Den är flockblommig, alltså har flera (5–15) blomflockar som går ut från stjälken i toppen av växten.
- Bladen är avlånga och vanligen parbladiga medan småbladen är äggrunda, sågtandade och 3–5 centimeter långa.
- Palsternackan har högst troligt spritt sig från odlingar ut i naturen. Den trivs ofta i kulturpåverkade marker som exempelvis längs med vägkanter och diken samt som ogräs.
- Även om arten inte klassas som invasiv, sprider den sig aggressivt och tränger ut andra ängsblommor. Det påverkar bland annat pollinerare, och honungsbin besöker inte blom
man alls. - Precis som hos släktingarna björnloka och jätteloka så reagerar växtsaften hos palsternacka på UV-strålning och orsakar brännskador på huden, och det gäller alla delar av växten.
- Det kan vara viktigt att känna till att reaktionen med UV-strålning också gäller odlad palsternacka – så skala aldrig palsternackor i solsken och tvätta händerna ordentligt efteråt!
Källa: vieraslajit.fi
Det är inte bara Lindholm och hennes bekanta som har lagt märke till palsternackans utbredning. I Simonby diskuterar grannarna problemet årligen den här tiden, säger Emilia Nordling, biolog och lärare vid Åbolands naturskola.
– Det är faktiskt flera som engagerar sig och försöker hålla palsternackan borta här, men det känns som att loppet kanske är kört längs vissa sträckor. Nu fokuserar de flesta på att hålla de sandvägar som går upp från huvudvägarna fria, säger hon.
Hon säger att det kräver en ganska stor insats, och dessutom ordentliga skyddskläder på grund av brännskaderisken.
– En av grannarna visade upp en brännskada igår, så det kan nog slinka igenom fast man är försiktig.
Arkiv/Jan-Ole EdbergNordling har dessutom barn i dagisåldern, och hon säger att hon har fått diskutera med dem vilka blommor man inte kan plocka.
– Men i övrigt växer de kanske inte på sådana ställen att de hoppar på barnen. De är relativt lätta att undvika om man känner till dem.
För henne är det ett betydligt större problem att de tränger ut all växtlighet.
– Att akta sig är ett betydligt mindre problem än att biodiversiteten försvinner.
Robin SjöstrandHos Pargas stad är man medveten om problemet. Vikarierande parkmästare Jenny Nyström berättar att man i flera år har kämpat mot spridningen, men att det är ett övermäktigt arbete.
– Palsternackan sprider sig aggressivt, trots att den inte har status som invasiv art. Den får otroligt mycket frön och den är dessutom tvåårig, så det tar ett par år innan man ser hur bra bekämpningen har lyckats, säger hon.
Tidigare har den hållit sig till vägrenar, som är relativt lätta att slå, men Nyström säger att palsternackan nu har börjat leta sig ut på både ängar och åkrar.
– Frågan blir ju då om man ska slå en hel blomsteräng för att få bukt med den. Då tar man ju samtidigt bort de andra viktiga blommorna. Men att göra punktinsatser mot bara palsternackan kräver resurser som vi inte har, säger hon.
Så här bekämpar du palsternacka
- Palsternacka sprider sig endast med frön, inte med rotskott, och därför är det bäst att ta ner blommorna innan de har utvecklats till frön.
- Det lönar sig inte att kapa palsternackan för tidigt, eftersom den kan få en andra blomning då. Den bästa tiden är i början och mitten av juli.
- Skydda dig ordenligt! Använd minst handskar och långa kläder om du tar ner blommorna med sekatör, eller gräver upp roten. Använder du trimmer bör du ha plexiskydd för ansiktet och ordentliga skyddskläder. Tvätta dig själv och kläderna efteråt.
- Vid återvinningsstationerna kan du avgiftsfritt lämna trädgårdsavfall. Men om växten har hunnit sätta frö måste den brännas för att förhindra spridning.
Staden hade planerat att använda sig av allmänhetens hjälp för att få in observationer genom en mobilapplikation. Tyvärr räckte inte budgeten i år, men Nyström säger att det ser lovande ut för nästa år.
Hon är ändå lite försiktig med vad man kan be invånarna att göra själva, på grund av brännskaderisken.
– Växtsaften är ordentligt brännande. Våra egna arbetare har skyddskläder, munskydd och plexiglasskydd när de röjer. Men den som märker att de har palsternacka på sin tomt kan gärna försiktigt ta bort den.
Hon menar att tidpunkten är viktig.
– Man måste lyckas före den har satt frö, men tar man den å andra sidan för tidigt, så hinner den med en till blomning, säger Nyström.
Uppdaterad 19.07.2024, klockan 09.03: Ändrat hundloka till björnloka som den fototoxiska släktingen till palsternacka.
Den måste ju bli omklassad som invasiv, den sprider sig ju enormt snabbt och tar över helt. För några år sedan jobbade ungdomar i Pargas 4Hs jobbförmedling med att ta bort vild palsternacka.
Vad vi kanske gjorde fel då var kanske att ta hela plantan. Det är arbetsdrygt och det skulle nog ha varit effektivare att endast ta fröhusen, då man då inte har lika full säck att släpa på och får ett större område snabbare fixat.