Palatset mitt i Åbo centrum firar 90-årsjubileum
Fr.v. amanuens Silja Lehtonen, museichef Johanna Lehto-Vahtera och amanuens Ulla Clerc. Foto: Yascha Gilbert
De förenade museerna Aboa Vetus & Ars Nova lanserar utställningen om Rettigska palatsets historia öppnar på fredag.
Utställningen har skapats med mycket eftertanke av en liten arbetsgrupp.
– I december blir det jämnt 90 år sedan palatset stod färdigt, berättar museichef Johanna Lehto-Vahtera.
Palatsets huvudentré med den ståtliga järnporten mot Tavastgatan öppnades för gäster bara i särskilda fall. Foto: Yascha Gilbert
Villa von Rettig, eller Rettigska palatset, restes vid Aura å år 1928 som ett privathem för bergsrådet och tobaksfabrikören Hans von Rettig.
Då von Rettig dog 1979 stod palatset tomt fram till 1988 då hans son, Gilbert von Rettig, sålde palatset till Åbo arbetarsparbank.
Sparbanken öppnade redan 1989 fyrvåningshuset för allmänheten och på bara några dagar besöktes palatset av kring 20 000 människor.
1991 såldes Villa von Rettig till Matti Koivurintas stiftelse. Mellan 1992 och 1995 utfördes arkeologiska utgrävningar på tomten.
– År 1995 bröts muren som en gång omringade huset upp för en entré mot Östra Strandgatan och palatset som en gång var ett privat hem blev ett museum, förklarar Lehto-Vahtera.
Dåvarande garaget, sett från Östra Strandgatan. Foto: Yascha Gilbert
Palatset ritades av arkitekten Valter Jung. Jung grundade arkitektbyrån Jung & Jung med hans bror Bertel år 1925.
– Villa von Rettig är den mest monumentala byggnaden i Valter Jungs karriär, berättar amanuens Silja Lehtonen.
Arkitekten fäste extremt stor uppmärksamhet vid detaljer. Byggherrens status och intressen syns kontinuerligt i palatsets inredning.
– Hissen som går genom fyra våningar är också ett unikt drag i en privatbostad, säger amanuens Ulla Clerc.
I materialinsamlingen har ingått människors personliga minnen av palatset och släkten von Rettig.
Även utställningens besökare uppmuntras att dela med sig av sina palatsanekdoter.
I Rettigska palatset finns många dekorativa inredningsdeltaljer. Foto: Yascha Gilbert
Utställningen har gett nytt liv till rummen som en gång beboddes av familjen von Rettig. Foto: Yascha Gilbert
Fyra generationer av tobaksfabrikörer
År 1845 flyttade Per Cerelius, son till tobaksfabrikören Per Christian Rettig till Åbo från Gävle i Sverige.
Cerelius hade i uppgift att leda hans fars nygrundade tobaksfabrik i Åbo.
År 1871 blev Cerelius brorson Fredric von Rettig direktör för fabriken.
Fredric var en väsentlig mecenat som adlades år 1898. År 1903 donerade han stadsbiblioteket till Åbo stad.
Fredrics äldsta son Henning von Rettig ledde fabriken från 1914 till 1924.
Då Henning dog år 1924 blev hans son Hans von Rettig direktör för fabriken.
1928 restes en ny tobaksfabrik samtidigt som familjens privathem Villa von Rettig byggdes.
Släktens inflytande i Åbo tog slut då Hans dog 1979.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.