Paatero har få konkreta löften till kommunerna som tampas med coronakrisen
Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) har tills vidare inga konkreta löften till kommunerna. Catariina Salo/SPT
Nu behövs kommunerna och kommunernas anställda, konstaterade kommunminister Sirpa Paatero (SDP) på regeringens presskonferens på måndagen. Många av de för samhällets fortsatta funktion mest kritiska uppgifterna sköts av kommunerna.
– Till exempel undervisningen och social- och hälsovården samt kommunal infrastruktur, till exempel vatten, avfall och energi, säger Paatero.
Paatero säger att regeringen har uppmanat kommunerna att skapa beredskapsgrupper så att det inte uppstår några hinder för det kommunala beslutsfattandet.
Det är också viktigt att kommunernas invånare hålls uppdaterade om de tjänster som kommunerna erbjuder så länge undantagstillståndet pågår.
– Kommunernas ekonomi har tills vidare inte drabbats av coronakrisen. Regeringen meddelade i förra veckan om ett ekonomiskt stödpaket som har en indirekt inverkan på kommunernas situation.
Enligt kommunministern förändras situationen ändå hela tiden, vilket försvårar bedömningen. Dialogen mellan Finansministeriet och kommunerna pågår dagligen.
Regeringen vill undvika uppsägningar
Angående kommunernas anställda hoppas Paatero att kommunerna låter bli att permittera och säga upp personal på grund av coronakrisen. Därmed upprepar hon regeringens önskemål från förra veckan.
– Vi har kring tjugo kommuner där samarbetsförhandlingar redan inletts. På grund av coronakrisen har trycket ökat även i övriga kommuner.
Paatero anser att man i stället för uppsägningar och permitteringar ska bedöma om personalen eventuellt kan flyttas till andra uppgifter.
– Till exempel kommer servicen av över 70-åringar att orsaka mera jobb för kommunerna. Det vore bra att få mera personal där.
Regeringen har redan tidigare bestämt att tillfälliga skatteförluster från kommunalskatten och samfundsskatten kompenseras.
– Kommunernas skatteintäkter kommer att minska på grund av permitteringar och uppsägningar, men det syns inte på några veckor.
Statsandelarna betalas ut i normal ordning. Eventuella höjningar i statsandelarna ska bedömas separat.
– Det största trycket för kostnadsökningar gäller social- och hälsovården. Det att den icke-brådskande vården skjuts upp minskar inte på trycket, men senarelägger det.
Distansundervisningen innebär nya kostnader samtidigt som intäkterna från bland annat motions- och kulturtjänster minskar.
– Kommunerna har också olika investeringsprojekt och serviceköp på gång och jag tror att alla företagare är av den åsikten att de ska få fortsätta.
Inverkar inte på regeringsprogrammet
Regeringens situationsbild då det gäller kommunerna bygger på Skatteförvaltningens, Finansministeriets och kommunernas egna uppgifter.
– Rambudgetförhandlingarna är det sammanhang där vi kommer att se på den stora bilden, vilket involverar statsandelarna.
Mindre stödåtgärder kommer att beaktas i tilläggsbudgeten.
Paatero tror inte att coronakrisen kommer att inverka på regeringens planer på sikt, till exempel då det gäller införande av vårdarkvoten och förlängningen av läroplikten.
– Det är för tidigt att diskutera reformer som sträcker sig över flera år, säger hon.
Besvikelse för Kommunförbundet
Kommunförbundets vd Minna Karhunen är besviken på bristen på konkretion i kommunministerns uttalanden. Kommunförbundet efterlyste i söndags flera åtgärder som kommunerna kräver för att överleva coronakrisen.
– Var och en som följde med presskonferensen noterade bristen på konkreta löften, säger Karhunen.
Enligt Kommunförbundet kommer coronakrisen att kosta minst 1,5 miljarder euro för kommunerna, bland annat i form av förlorade skatteintäkter. Det minsta man kunde ha gjort är att säga hur och när dessa ska kompenseras, anser Karhunen.
– Staten lämnade kommunerna rätt så ensamma. Samtidigt är kommunerna de som ser till att allt fungerar.
Karhunen hoppas att Finansministeriet ska ta en ny titt på kommunernas föreslagna åtgärder. Förutom kompensationen av förlorade skatteintäkter hoppas hon att regeringen ska se över frågan om statsandelar.
– Man bör utforska möjligheten att se över fördelningsprincipen för samfundsskatten. Dessutom måste läget för extra statsandelar bedömas så fort som möjligt.
Henri Forss/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.