På söndag avgörs vem som bestämmer om välfärden
Finland står inför den största förändringen inom den offentliga sektorn sedan 1860-talet. Vad blir bättre nästa år?
Skapandet av välfärdsområden är i första hand en politisk reform, inte en reform av social- och hälsovården.
Förändringarna inom social- och hälsovården kommer att ske stegvis och långsamt inom de nya välfärdsområdena. Bättre och snabbare vård kräver mera pengar och flera händer inom vården. En förvaltningsreform löser inte de ekonomiska utmaningarna och ökar inte mängden personal.
Samma antal personal ska sköta samma uppgifter som tidigare. Den stora omedelbara förändringen kommer att vara en märkbar ökning av den interna byråkratin. Det kommer att behövas nya rutiner, processer och modeller för alla delområden.
Det som alla och envar nu kan göra, för att på bästa sätt på lång sikt skapa fungerande välfärdsområden, är att rösta och medverka till att välja in personer som vill jobba för en bättre social- och hälsovård. Urvalet av kandidater är stort. Alla torde hitta en kandidat, som motsvarar de egna värderingarna och åsikterna.
Hur obekvämt och krasst det än låter, kommer pengarna att styra verksamheten också i de nya välfärdsområdena. Det är staten som sitter på penningkistan, vilket märkbart begränsar beslutanderätten i varje välfärdsområde. Beslutsfattandet i de nya politiska organen kan komma att handla om att välja bort, inte att utveckla verksamheten.
Hur brutala beslut som kommer att behöva fattas, avgörs av kommande regeringssammansättningar. Nuvarande regering har lovat betala alla tilläggskostnader som reformen innebär med statliga medel. Det här har statsministern bekräftat flera gånger, senast i går i MTV3 valdebatt, där samtliga partiordförande deltog.
Hur livsviktig och välmenande social- och hälsovård och räddningsverksamhet är, kan man inte resonera enligt modellen att verksamheten kan kosta hur mycket som helst, då staten betalar.
Statens pengar är skattemedel som samlas in av finländare och företag. Räcker inte skattemedlen måste staten låna pengar. Statsskulden har ökat märkbart under denna regeringsperiod. Finland är redan i dag ett land med höga skatter. Möjligheterna att ytterligare höja skatterna är begränsade.
Avsikten med de nya välfärdsområdena är bland annat att förbättra tillgången till service. Ingen har ändå klart kunnat säga hur det ska genomföras i praktiken. Därför har det en stor betydelse vilka som väljs in i välfärdsområdets fullmäktige i Egentliga Finland.
Politikerna i välfärdsområdet kommer inte att fatta beslut om vem som får vård och vilken form av vård som behövs. Politikerna kommer att skapa ramarna och spelreglerna för verksamheten. Politikerna kommer också att besluta om var vård ges och hur servicenätet överlag ska se ut. Hur kommer de nyvalda politikerna att definiera till exempel lokal service?
Egentliga Finland kommer att ha ett större ansvar, än många andra välfärdsområden, för att det ska finnas vård och omsorg på svenska. Det här är ett stort ansvar.
Tidigare statliga reformer har visat att större enheter gör svenskan mindre. För Åboland är det viktigt att så många som möjligt av de invalda förstår vad service på svenska innebär och vad som krävs för att det ska förverkligas i praktiken.
Välfärdsområdena innebär inte endast en ny förvaltningsnivå, de innebär också ett helt nytt perspektiv i beslutsfattandet. Helikopterperspektivet byter från 20 kilometer till 200 kilometer.
Varje röst har betydelse i varje val. Oberoende av vad man anser om de nya välfärdsområdena, måste nu alla krafter sättas på att bygga upp bästa möjliga service inom de givna ramarna. Den som inte ännu har röstat, ska definitivt göra det på valdagen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.