På Nylands brigad välkomnas Niinistös och Marins Natobesked

På torsdagen konstaterade president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin i ett gemensamt meddelande att ett medlemskap i Nato skulle stärka Finlands säkerhet och att Finland utan dröjsmål måste ansöka om medlemskap i Nato. På Nylands brigad var detta ett väntat och välkommet besked.
— Allt har skett ganska snabbt. Det var ett fint och historiskt beslut – en bra reaktion från vår statsledning. Det kanske kom som en överraskning för någon men för oss på brigaden ter det här sig som en ganska logisk utveckling, säger brigadkommendör, kommodor Juha Kilpi.
Personligen har han inte varit involverad i officiella Natodiskussioner. På brigaden har man koncentrerat sig på den normala verksamheten.
— Vi har förstås följt med läget och försökt berätta om det för vår personal och våra beväringar.
Runt kaffeborden på brigaden har man dock diskuterat Nato, liksom krisen i Ukraina. Skillnaden är att Nato har varit ett diskussionsämne i många år men i lite högre grad på sistone.
Ingen orsak till oro
Nylands brigad utbildar årligen cirka 1 500 beväringar. I sommar rycker en ny kontingent in. Vad är budskapet till dem i fråga om sådana internationella uppdrag som ett Natomedlemskap kunde medföra?
— Det är lite tidigt att säga. Finland har alltid deltagit i internationella operationer efter eget beslut. Vi har också själva bestämt vem som skickas och de som skickas är frivilliga reservister och personal, inte beväringar. Det kommer inte att förändras även om vi går med i Nato. Enligt femte artikeln beslutar varje land självt vilka trupper och vilket stöd som skickas till ett uppdrag. Och det är frivilligt även för Natomedlemmar att delta.
Kilpi understryker att verksamheten fortsätter som normalt även efter ett eventuellt medlemskap i Nato.
— Man utbildas, flyttas till reserven och därifrån skickas man till eventuella uppdrag. Detaljerna klarnar i diskussionerna mellan Finland och Nato, om vi beslutar att ansöka om medlemskap. Men jag tycker inte att beväringar behöver oroa sig för att bli skickade på uppdrag utomlands.
Inga större följder på brigaden
Han tror inte heller att ett Natomedlemskap skulle få så stora följder i vardagen på brigaden.
— Det är också lite för tidigt att säga någonting om det. Men det kommer knappast att vara fråga om några stora förändringar. Det kanske blir fler internationella övningar. Nato är en politisk organisation och säkerhetspolitiska aspekter kan komma att påverka oss också i praktiken. Men det får framtiden utvisa.
Även i Sverige går Natodiskussionen het och det ryktas enligt Expressen om att Sverige lämnar in sin Natoansökan på måndag. Nylands brigad har haft ett tätt samarbete med det svenska försvaret. Hur går det om Sverige mot förmodan blir utanför?
— Vi har haft ett jättebra och långvarigt samarbete med de svenska amfibietrupperna. Det är jag glad för. Jag vill inte spekulera i vad Sverige kommer att göra i Natofrågan.
Artikel 5 i praktiken
I artikel 5 i Natofördraget står det att ”ett väpnat angrepp på en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska anses vara ett väpnat angrepp på dem alla”.
Varje land beslutar självt vilka försvarsåtgärder det anser vara nödvändiga. Väpnat våld är ett medel, men är inte obligatoriskt. Alla gemensamma Natobeslut fattas med enhällighet. Inget medlemsland kan tvingas till militära kollektiva självförsvarsåtgärder mot sin vilja.
Enligt en rapport från Utrikesministeriet från 2016 är Finlands territorialförsvar inte direkt lämpligt för militära interventioner utanför landets gränser.
Det territoriella försvaret är av sådan vikt för Finland att förmågan att utföra expeditioner utomlands inte bör utvecklas så att det territoriella försvaret blir ohållbart.
Om det blir aktuellt att tillämpa artikel 5 för att försvara Baltikum är det bara de större länderna som kan bidra med betydande militär styrka.
Med andra ord skulle Finlands bidrag oavsett vara militärt begränsat.
Källor: Ui.se, Utrikesministeriet
Mer snack om Ukraina

När undersergeant Eemil Räty från Lojo diskuterade Nato med sina beväringskompisar i somras, var det inte många som tyckte att det var ett aktuellt ämne. Men det förändrades efter att Ryssland anföll Ukraina.
— Vi har snackat en del om Nato nu, oftast på mitt initiativ. En stor del av beväringarna är positivt inställda till Nato. Det finns också de som varit skeptiska men i synnerhet nu är en större del för ett medlemskap. En fråga som dykt upp i diskussionerna är hur Ryssland reagerar om vi ansöker om medlemskap, kanske därför att man tänker att det kan ha konkreta följder för beväringarna just nu, säger Räty som fungerar som bevärinskommitténs ordförande.
Själv har han alltid varit en Natoanhängare.
— Jag tycker att det är fint att man kommit så här långt. Det var på tiden!
Räty tycker inte att beväringar ska oroa sig för eventuella Natouppdrag.
— Beväringar har redan deltagit i Natoövningar men jag har förstått att de inte skickas till militära operationer. Ingen tvingas. De som åker gör det frivilligt.
Överlag anser Räty att situationen i Ukraina har varit ett större samtalsämne eller rentav orosmoment.
Räty säger att bataljonskommendören höll ett informationsmöte för beväringarna om världsläget strax efter att invasionen av Ukraina hade inletts men i övrigt har beväringarna fått sin information via media.
— Jag tror att man inte vill skapa en oro eller rädsla i onödan. Då är det lättare att koncentrera sig på den normala verksamheten, säger Räty som blir hemförlovad den 16 juni.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.