På måndag kan unga få samtalshjälp på svenska i Aurelia i Åbo
Samtalshjälp för unga på svenska erbjuds centralt i Åbo från och med måndag den 28 februari.
Då finns Åbo svenska församlings präst Benjamin Häggblom närvarande i Aurelia klockan 14-16.
”Man kan inte leva på distans när man är ung”
Församlingarna i Åbo och S:t Karins vill hjälpa ungdomar i pandemitider. Unga har redan i två års tid tvingats isolera sig och flytta fram träffar och avstå från hobbyer. Distansstudierna har varit en tid av ensamhet för gymnasister och studerande. Man kan inte leva på distans när man är ung.
Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighets studentpräst Atte Airaksinen säger att de samtal han för med unga oftast handlar om hur man ska orka och om människorelationer.
– Den senaste tiden har ensamhet också blivit ett lika viktigt tema, säger han.
Samtal på svenska på måndagar
På svenska kan man komma och prata med någon varje måndag klockan 14–16.
Tisdagar och torsdagar kl. 14–17 kan man komma och prata med någon på finska.
Samtalshjälpens jourpersoner kommer från församlingarna i Åbo och S:t Karins och den kyrkliga samfällighetens gemensamma enheter för diakoni och fostran.
Man behöver inte boka tid
Församlingarna i Åbo och S:t Karins erbjuder sin samtalstjänst till personer i åldern 16‒30 år och man behöver inte boka tid på förhand. Den man får tala med är någon av församlingarnas utbildade relationsexperter: en präst, en diakoniarbetare eller en ungdomsarbetare.
På tumanhand kan man tala om det som den unga vill tala om. Tidsbokning behövs inte och situationen är trygg. Namn eller övriga personuppgifter samlas inte in och inga anteckningar görs. Församlingarnas anställda har tystnadsplikt.
Ett speciellt mötesbås med bakterie- och virusavvisande ytor
Trygghetsaspekten omfattar även deltagarnas hälsa. Ett ljudisolerat och coronafritt mötesbås från Vetrospace, ett företag i S:t Karins, har placerats i Åbo svenska församlings bottenvåning i Aurelia. Båset har bakterie- och virusavvisande ytor.
I Aurelia får varje besökare ett personligt mottagande. Mer information finns på finska och svenska på juttupiste.fi
Också möjligt att boka tid
Den som vill tala med en präst kan också ringa Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighets växel och boka tid för samtal. Växelns nummer är 040 3417 111.
I Åbo domkyrka finns en präst som har jour på finska varje dag, även på veckoslut, klockan 15‒17. Då kan man tala med en präst om sådant som snurrar i huvudet på en.
Den tionde varje månad klockan 15‒17 finns det familjerådgivare på jour i Domkyrkan och varje tisdag klockan 15‒17 är den som har jour en diakoniarbetare.
Kyrkans samtalstjänst hjälper på svenska både per telefon och via chatt. Numret är 0400 22 11 90 och man har öppet alla dagar klockan 20-23.
Chatten är öppen måndag till torsdag klockan 19-21.
Fantastiskt att det erbjuds samtalsstöd för unga! I ungdomen är det livsviktigt (faktiskt biologiskt inprogrammerat) att man tillhör en grupp med andra ungdomar. I och med pandemin har grupperna inte fått träffas på samma sätt som förr och det påverkar helt säkert majoriteten av de ungas välmående. I högstadiet är det viktigt för tonåringarna att börja öva sig att bli mera självständiga. Då är föräldrarnas uppgift mera att titta efter dem och lite skuffa åt rätt riktining. Det är super viktigt att tonåringarna får stöd och tid av andra vuxna som de kan lita på. (Här kan ni lägga in ett långt utlåtande om t.ex. skolornas resursbrister.)
Ungdomar har inte samma erfarenhet och resiliens som en 60+ åring. Deras hjärna är faktiskt inte helt utvecklad förrän vid 25 års ålder. Därför kan det vara mycket svårt för unga att se det ljusa i framtiden då nutiden är tung och grå/svart. De kanske inte ens ser en framtid framför sig.
Talkoanda och frivilligarbete hejar jag för! Men inte bara för ungdomarna, utan för alla människor. Även boomers. Det är tyvärr så att många talkon och andra frivilligarbeten har fallit bort i nutidens livsstil och stress. Det finns många människor (ensamma eller i familj) med olika utmaningar. Det kan vara sjukdomar, dödsfall, arbetslöshet, fattigdom, våld i familjen, osv. Barn kan ha olika specialbehov och livet blir allt annat än vad man tänkt sig. Familjer är aldrig tänkta att klara sig 100% på egen kraft 100% av tiden. Många familjer behöver hjälp (andra mer, andra mindre) av samhället och frivilliga. T.ex. skolmommon och -moffan, stödfamiljer, stödpersoner, assistenter, samt reservmommon och -moffan till de som inte har mor- eller farföräldrar som kan delta i vardagen.
Och tack församlingen för att ni erbjuder denna hjälp! Funderade här nyligen, då jag läste mitt skattebeslut, att jag måste ta reda på vad betalar för med min kyrkoskatt. Nu behöver jag inte fundera mera.
P.S. Här är länk till Åbo svenska församlings sida med verksamhet och stöd för seniorer: https://www.abosvenskaforsamling.fi/kom-med/vuxna/seniorer
Ta modigt kontakt om ni känner er ensamma eller rädda för dagens situation!
Enligt ett uttalande senaste höst av vår statsminister är man en ”boomer” redan
innan man fyllt 60, så föregående skribent Ann-Marie Hartman har helt rätt.
En ”boomer” kommer ihåg, vad nyhetsankaret Arvi Lind yttrade vid fyllda 80 år i
samband med en intervju, i fri översättning: ”Det känns vemodigt, då man tänker
hur mycket av livet, som blivit bakom och hur lite det finns framför”…..
Det ovan nämnda ger anledninng för var och en att ta sig en tankeställare, även
för andra än enbart ”boomers”….
Det är inte bara ungdomar som är ensama. En fördel har ungdomarna. I de flesta fall har dom livet framför sig. Vid 60 år och uppåt i åldern har man levat redan största delen av sitt liv och varje dag, vecka och månad är tilläggstid. Inför mera talkoanda för ungdomarna. Genom att besöka åldringarna, gå ut och promenera med dem eller annat intressant. Det ger mening åt dom unga. Att vara till nytta och inte ligga hemma o tycka synd om sig. Detta är en hård vörld vi lever i. Dom starkaste över lever. Precis som djuren i naturen. Barnen skall i första hand föräldrarna ta hand om. Är man inte beredd att ta hand om sina barn är det bättre att leva utan barn. Upp och hoppa alla. Än finns det hopp.