På Malmkulla vill man ge tid – och möjligheten att bo kvar hemma
– Fokus här på Malmkulla har redan i flera års tid legat på den geriatriska rehabiliteringen och möjligheten att fortfarande bo i hemmet, säger t.f. avdelningsskötare Sari Gustafsson.
Dessutom erbjuder man såkallade intervallplatser för patienter som i vanliga fall vårdas i hemmet. Intervallplatserna är menade för att avlasta anhöriga under kortare perioder.
Rehabilitering efter akut trauma, såsom benbrott, är en viktig del av verksamheten. Målsättningen är att patienten ska kunna återvända antingen hem eller till boende efter rehabiliteringens slut.
– Verksamheten på Malmkulla har redan i flera år varit läkarledd och fungerar helt och hållet på medicinska grunder. Det är alltid avdelningsläkaren som skriver in och hemförlovar patienterna hos oss, säger t.f. vårdchef Janette Sundqvist.
Bara en säng per patient
Ofta kommer patienterna till Malmkulla från hälsovårdscentralens akut- och rehabiliterande avdelning, där man vårdar patienter med akuta besvär.
Alternativt kan patienterna komma från jourmottagningen eller specialsjukvården, men det gemensamma är att man är ute efter en rehabiliterande period på Malmkulla, med ett lugnare tempo, innan man kartlägger hur det framtida boendet kunde se ut.
Tanken är att en patient inte ”för säkerhets skull” ska ha flera sängar än en.
– I det skedet kopplar vi in hemförlovningsteamet, hemvården och andra stödåtgärder om patienten bor hemma, alternativt utreder vi olika boendealternativ. Både socionomen och fysioterapeuten kan dessutom göra hembesök om det behövs, påpekar Sundqvist.
Satsning på palliativ vård
På Malmkulla har man av just den orsaken sett över personalresurseringen och ökat antalet sjukskötare.
Tanken är att kunnandet ska finnas med i alla skift. Närvårdarna har även ett brett kunnande och personalen har ett rehabiliterande arbetssätt.
– En sjukskötare går dessutom specialiseringsstudier vid Åbo yrkeshögskola inom palliativ vård, för att utveckla den delen av verksamheten på avdelningen, berättar Gustafsson.
Vård i livets slutskede är trots allt också en del av vardagen på Malmkulla.
Studerande gör praktik som vanligt
Personalfrågorna är förstås alltid aktuella. Man har trots coronasituationen också studerande som gör sin praktik på Malmkulla för att komma framåt i studierna. Allt kan inte stanna upp.
– Vi har ett ungt och energiskt team som jobbar hos oss, vi är väldigt stolta över den personal vi har. Visst råder det alltid brist på personal, men alla vakanser är för tillfället tillsatta, säger Gustafsson.
Vikariepooler på gång
Det är då det behövs vikarier som problemen gör sig bemärkta.
– Att hitta behöriga vikarier är inte lätt, men i och med vikariepoolen, eller egentligen poolerna då de blir två stycken, som ska köra igång i början av nästa år hoppas vi få igång ett system som minskar på vikariekostnaderna samtidigt som det är flexibelt, konstaterar Sundqvist.
Samarbetet mellan de olika enheterna fungerar enligt Gustafsson och Sundqvist bra.
– Alla konsulterar varandra vid behov och kommunikationen är naturlig. Dessutom har personalen varit väldigt flexibel då det behövts. Kanske det är ett slags ”coronaeffekt” att man stirrat mindre på sitt eget område och tröskeln att hjälpa till över gränserna är lägre, säger Sundqvist.
Hon påminner att trycket på äldreomsorgen inte kommer att minska framöver, utan snarast tvärtom. Satsningen på hemsjukhuset är ytterst viktig.
– Åldersstrukturen i Pargas och i hela landet är sådan att vi blir allt äldre. Det finns flera som behöver hjälp av olika slag, men målsättningen är att äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt.
Ett pågående projekt på Malmkulla är ombyggandet av rummen från tvåpersonersrum till enkelrum.
– Just nu vet vi inte exakt när ombyggnaden fortsätter, men det finns i planerna, säger Sundqvist.
De flesta äldre känner Emad
Det är avdelningsläkare Emad Afrasiabi som har ansvaret för den geriatriska avdelningen, poliklinken, den öppna vården och äldreomsorgens boenden både i Pargas och i skärgården.
Dessutom har hemvården möjlighet att konsultera honom vid behov.
– Det gäller bara att organisera allt, då hinner man, säger han.
Skärgårdens boenden besöker han personligen minst en gång på tre månader, men håller kontakt med personalen på de olika enheterna minst en gång i veckan.
Möjligheten att träffa patienter på distans via Cisco-systemet har funnits i Pargas sedan 2015–2016, ett sytem som Afrasiabi var bekant med redan sedan förr.
Pargas har i själva verket varit en av föregångarna med systemet som utvecklats en hel del under de fem år det varit i bruk.
– Systemet är skapat för glesbygden och är ett bra komplement då den fysiska närvaron inte går att ordna. Man kan till exempel koppla stetoskop och otoskop till apparaturen, säger han.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.