På lördag skjuts hundratals nödraketer från Stormälö – privatpersoner får öva inför nödsituationer
Så här ser det ut då ett nödbloss brinner. Det brinner upp till en minut till skillnad från LED-bloss som kan lysa betydligt längre. Men LED-blossen lyser inte lika starkt. Matti Pasila från Venekeskus är en av arrangörerna till skjutövningarna på Stormälö i Pargas på lördag. Foto: Annina Suominen
I fjol ringdes över 400 nödsamtal i Esbo en och samma eftermiddag.
Orsaken var en övning i att skjuta nödraketer.
På lördag hoppas flera organisationer att samma sak inte sker i Stormälö, Pargas, då en liknande övning ordnas där.
Luftrummet är stängt mellan klockan 11 och 14.30. Då skjuts 200 nödraketer, upp till 300 meter högt upp i luften.
Tillstånden och alla andra förberedelser har tagit två månader att fixa, berättar båthamnen Venekeskus’ Mikko Pasila, som står för arrangemangen tillsammans med fadern Matti Pasila.
Grannarna, båthamnarna Porta Marina och Stormälö Marina, är också arrangörer. Flera myndigheter som är experter inom området är på plats, bland annat Gränsbevakningen och Finlands sjöräddningssällskap.
Tvådubbelt skydd. Förutom att stå bakom ett skydd kommer de som testar skjuta nödraketer och bloss att ha på sig skyddsglasögon på lördag, berättar Mikko Pasila.
Heta nödbloss kan i värsta fall leda till båtbrand
Kunskap om nödraketer och -bloss är a och o för båtfararen, och eftersom man inte får skjuta dem om det inte är frågan om en nödsituation är dylika evenemang viktiga, förklarar Matti Pasila.
– Många inser inte att man kan bränna sig på nödblossen, och inte heller att det är mycket kraft i dem, det känns som att avfyra ett vapen, säger Mikko Pasila.
Den som överraskas av nödblosshettan riskerar tappa det i båten, vilket kan leda till att den börjar brinna.
Dylika olyckor bedömer Pasilas ändå som rätt ovanliga i deras område – sällan eller aldrig har de hört om att något sådant skulle ha hänt.
Inte heller Gränsbevakningens Benny Saarinen eller Aleksi Alho har hört om några nödrakets- eller blossolyckor.
Däremot förekommer det nu som då att folk skjuter dem för skojs skull, vilket är straffbart, påpekar de.
Ett alternativ till de brinnande nödblossen är elektroniska bloss eller LED-bloss.
De innehåller inga sprängmedel eller brinnande krut. Det är tryggare, men ljuset syns tyvärr avsevärt sämre.
Däremot är brinntiden längre.
Nödbloss. Teppo Siltala från båttillbehörsaffären Nautikulma var en av de som var på plats vid måndagens informationsträff om lördagens evenemang. Han visar här upp en radiofyr, en slags boj som registreras till fartyget och skickar ut nödsignal med satellitposition.
Ett av flera möjliga alternativ till effektiv kommunikation vid nödsituationer. Aleksi Alho och Benny Saarinen visar upp en slags kommunikationsradio.
En av fem hade automatvästen i skick i fjol
Säkerheten till sjöss består av många faktorer och i dag finns det ett stort utbud av utrustning att använda.
Automatvästar är ett alternativ till den vanliga flytvästen. Men de måste ses över regelbundet.
När Pasilas kontrollerade folks automatvästar vid hamnen i fjol våras visade det sig att bara 20 procent av 200 västar hade gaspatronen och utlösningsmekanismen i skick.
Att underlätta kommunikationen vid nödsituationer är också viktigt. Kommunikationstelefon som aktiveras manuellt eller automatiskt, 112- och/eller Trossiappen och att ha sjöbevakningens nödnummer tydligt nerskrivet är bra.
Gränsbevakningen, i samarbete med andra aktörer, har gett ut en omfattande säkerhetshandbok med information om de olika möjligheterna.
Den kan fås i pappersformat, och finns även att fås under lördagens evenemang.
Här går den att läsa på webben.
Slår ett slag för säkerheten. Flera står bakom nödraketsskjutningsevenemanget på Stormälö i Pargas på lördag. Då får man också bekanta sig med olika saker som kan stärka säkerheten vid nödsituationer till sjöss. Från vänster Teppo Siltala från Nautikulma, Kristiina Sunell från Finlands sjöräddningssällskap, Aleksi Alho och Benny Saarinen från Gränsbevakningen.
Hej Mats Björklund! Tack för dina påpekanden. ÅU
Bildtexterna lämnar nog mycket att önska.
LED-blossen kan nog lysa tiotusentals timmar, men inte utan upprepade batteribyten. Hur länge de lyser på en laddning (typiskt 5-10 timmar) är kanske mer värdefullt i jämförelse med traditionella nödbloss.
Teppo Siltala visar upp en EBIRP-boj (inte nödbloss) som registreras till fartyget och skickar ut nödsignal med satellitposition.
”Satellittelefonen” på bilden ser ut att vara en vanlig VHF-radio, helt annan teknik och prisklass än satellittelefoner.