På knappt tio år över 100 nya talterapeuter från ÅA
ÅU-foto
När Åbo Akademi inledde utbildningen av talterapeuter år 2005 fanns det bara 40 svenskspråkiga talterapeuter i Finland.
De första magistrarna i logopedi utexaminerades år 2010 och sedan dess har 110 nya talterapeuter blivit färdiga.
Varje år utexamineras 11- 13 nya talterapeuter.
Trots det råder det fortfarande brist på talterapeuter i Finland, både svenskspråkiga och finskspråkiga, och köerna till talterapi är alltjämt långa. Många barn med till exempel språkstörning, och vuxna med afasi efter stroke får inte den rehabilitering de skulle behöva, skriver Åbo Akademi på sin webbplats.
– I Finland så som i många andra länder har talterapeuterna fått fler klientgrupper. Det handlar till exempel om personer med sväljningssvårigheter, personer med progredierande neurologiska sjukdomar som demens, eller om barn med kommunikations- och språkstörningar. Dessutom finns det en ökande efterfrågan på talterapeuter som kan utföra bedömningar på flera språk, förklarar Viveka Lyberg Åhlander som är ny professor i logopedi vid Åbo Akademi sedan augusti.
Dessutom handlar det om ett förändrat sätt att se på sjukdom och hälsa i samhället.
– I dag arbetar talterapeuter inte enbart med individuella klienter. Med hjälp av logopedisk behandling riktad till omgivningen försöker vi skapa miljöer som stöder kommunikation hos personer som har kommunikationsstörningar, och öka deras möjlighet till delaktighet och samverkan. Det handlar faktiskt om ett arbete för demokrati. Alla behöver kunna kommunicera för att vara delaktiga i sitt eget liv och i samhället, säger Lyberg Åhlander.
Magisterexamen med logopedi som huvudämne ger behörighet att arbeta som talterapeut.
Utbildningen i logopedi tillgodoser den svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov av utbildade talterapeuter, en uppgift som har en stor samhällelig relevans.
Alla talterapeuter som hittills har utexaminerats från Åbo Akademi har fått arbete som motsvarar utbildningen. Enligt kartläggning som gjordes år 2014 var de utexaminerade relativt jämnt fördelat över hela Svenskfinland och situationen antas vara den samma också i dag.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.