Förflytta dig till innehållet

På Kimitoön ordnar man nu rovdjurstest och bygger högre staket runt hundgårdar, på grund av vargarna

Maj-Len Hagstén-Funck t.v. och Åsa Österberg är aktiva inom Kimitoöns kennelklubb, och oroliga hundägare. Här med en av Hagstén-Funcks samojeder, och material till nytt och högre stängsel. Foto: Monica Sandberg


Har man en kennel och bor vid skogskanten i Kimito så är livet inte som förr, på grund av vargarna som Kimitoön nu har.
– Nu vågar jag inte gå skogspromenader som förr och inte lämna hundarna ensamma i hundgården någon lång stund, och till natten måste jag alltid ta in dem, säger Maj-Len Hagstén-Funck.

Orolig för halt varg

Hon har skaffat hem nät och stolpar för att göra inhägnaden kring hundgården högre och starkare.
– Men om det nu är tillräckligt starkt sedan, det vet jag inte.
Främst är hon orolig för vad den halta varg, som många gånger har setts, kan ta sig till om den inte kan jaga på normalt vis.
– Sedan tror jag att vi har långt fler vargar än de fyra som det har talats om. Det ses ju varg ideligen, också mitt på ljusa dagen, till exempel på Vreta industriområde här i samma by. Det är konstigt beteende, väldigt oskygga djur.
– Jag tycker vargen är ståtlig och visst ska den få finnas men inte här mitt i bebyggelsen. Ska det behöva hända något innan myndigheterna gör något, undrar hon.

Samojeder

Det är samojeder som Hagstén-Funcks kennel Vretahof föder upp, alltså släd- eller polarhundar som skulle trivas bäst ute. Hon har också en amerikansk akita, en flockvakt med starkt vaktinstinkt.
– Hoppas att jag aldrig möter varg med den hunden för då flyger den nog på vargen, säger hon.
– Men oddsen är förstås dåliga. Då står sig nog hunden slätt, säger Hagstén-Funck.

Hysteriska hundar

Nyligen fick hon av en granne varning att ta in hundarna eftersom en varg var på väg rakt dit.
– Vi har bott i 20 år här i utkanten av Vreta och aldrig haft problem trots att ibland en älg kan stå mitt på gården. Men häromdagen var hundarna helt ifrån sig, jag har aldrig sett dem så hysteriska, så antagligen hade vargen gått och nosat på de olika inhägnaderna, säger Hagstén-Funck.

Rovdjurstest för hundar kan vara en livförsäkring för dem

Hon är vice ordförande i Kimitoöns kennelklubb som i juli ordnade med ett rovdjurstest för hundar. En uppstoppad varg och en dito björn med äkta lukt fördes på ett rullande underlag mot hundarna som deltog i testet. På så vis lärde de sig vad de spännande lukterna betyder – och kan kanske vinna några sekunder om de stöter på en riktig varg eller björn.

Bra att känna igen hundens ”vargskall”

Testen ordnas av företaget Petotesti, där Heli Kärnä säger att man – under de sju år man hållit på  – har hunnit få många samtal av hundägare vars hundar har mött riktiga rovdjur men klarat sig tack vare att de vetat vad det var frågan om och reagerat i tid.
– De flesta hundar som blir vargdödade är jakthundar. Vi har också, de senaste fyra åren, fått många fler jakthundar med i testen. Ägarna lär sig då hur hunden skäller då den får vittring på en varg eller björn, och sedan då man ska till skogs och jaga så förstår hundägaren genast om hunden skäller på det där speciella viset.

Morrat åt folk

Kärnä tillägger att det förstås inte finns någon garanti att hundar som har deltagit i testet skulle klara sig mot vargen. Men de kan ha en chans.
– Inte är läget med varg på väg åt rätt håll då man till exempel hör om vargar som har morrat åt människor som gått på en motionsbana, mitt på ljusa dagen.

Rovdjurstest i Pemar

Det tycker också Jaana Paasonen från hundklubben Paimion koirat i Pemar. Där har man beställt rovdjurstestet både till lördagen den 27 oktober och söndagen den 28 oktober.
– Det är många som har bokat tid redan nu. Ännu har vi inte haft några olyckor med hundarna men vargobservationerna är många, säger hon.

Vargen kommer – med äkta lukt, men på hjul. I vår region ordnas ett rovdjurstest härnäst i Pemar. Foto: Heli Kärnä

Dela artikeln

En kommentar: “På Kimitoön ordnar man nu rovdjurstest och bygger högre staket runt hundgårdar, på grund av vargarna

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter