På drygt tio år fick Arbisrektorn Sixten Westerby 111 procent fler att gå på kurs – ”Arbis ska vara en oas som är öppen för alla”
Sixten Westerby hinner knappt in genom dörren till Arbis i Kaskisbacken i Åbo förrän han får en stor kram av en i personalen.
Drygt tio år som Arbis rektor har satt sina spår.
Sedan ett par veckor tillbaka är han pensionär, men han talar fortfarande om Arbis som ”vi”, eftersom han varit med och skapat hela vårens studieprogram.
– När jag slutade hade kursdeltagandet ökat med 111 procent jämfört med hur det var när jag började i augusti 2013.
Viktigt att hälsa alla välkomna
Har det bara råkat sig på alla de Arbiskurser som jag har gått eller har du faktiskt varit med på alla nya kurser för att hälsa deltagarna välkomna?
– Jag har nog varit på väldigt många kurser för att presentera läraren och berätta lite om Arbis för deltagarna. Målet har varit att någon från kansliet ska vara med och välkomna deltagarna då en ny kurs startar.
Han säger att det har varit lite själviskt också.
– Det har varit så roligt att träffa grupperna och se hur de ser ut. När man annars jobbar mycket på kontoret är det väldigt trevligt att träffa människor på riktigt också.
Ett soligt och roligt jobb
Westerby kallar jobbet som Arbisrektor sitt soligaste jobb.
– Till Arbis kommer studerande frivilligt för att de vill lära sig. Lärarna brinner ofta för sitt ämne och för att lära ut det de kan.
Han säger att det är ett krävande jobb att vara Arbislärare.
– Du måste lyckas varje gång med den grupp du har. Annars blir det inte fler kurser. I värsta fall slutar kursen rentav mitt i och du som lärare blir utan jobb.
En utmaning för en Arbislärare är också att deltagarna kunskapsmässigt kan vara på väldigt olika nivå.
– En del över- eller underskattar också sina kunskaper till exempel i ett språk. Då kan nivåerna variera väldigt mycket också på en nybörjarkurs.
Stor åldersskillnad på samma kurs
En annan utmaning för en Arbislärare kan vara deltagarnas stora åldersskillnad.
Carina Holm– När jag började var den yngsta deltagaren sju veckor gammal på kurs i bebisrytmik tillsammans med en förälder, medan Arbis äldsta kursdeltagare var 101 år. Det visar Arbis spännvidd.
I höstas hade svenska Arbis i Åbo kursdeltagare med sammanlagt 40 olika modersmål.
– De som vill integreras på svenska kommer frivilligt till våra kurser. Just nu handlar det om 120–130 personer som vill lära sig svenska.
De som går Arbis kurser i svenska har fått gå en annan kurs också till ett billigare pris, för att lära sig ännu mer svenska och komma i kontakt med andra Åbobor.
Allt fler unga vuxna
Många tror att det mest är äldre damer som går på Arbiskurser.
– Visst är 65–70-åringar en stor deltagargrupp, men den allra största gruppen är unga vuxna i 25–35-årsåldern. Yogakurser och hantverk, som keramik, är mycket populära bland de yngre, säger Westerby.
Också många av dem som går på kurs i svenska på Arbis är unga.
Arkiv/Lukas SöderqvistHantverk allt mer populärt
2013 när Westerby började som Arbisrektor var intresset för språkkurser och hantverk på nedåtgående.
De senaste åren har intresset speciellt för hantverket ökat kraftigt igen.
Yogakurserna har traditionellt hört till Arbis populäraste kurser. Men föregående läsår var första gången som alla yogakurser inte fylldes.
För att få plats på en del kurser krävs det sekundsnabb anmälning då den öppnar. Varför kan ni inte ha fler liknande kurser eller ta in fler elever?
– Kursen i möbeltapetsering blir ofta full på några sekunder. Också keramikkurserna blir fulla inom ett par minuter. Dels finns det inte utrymme för fler deltagare, dels har vi bara ett visst antal timmar som vi får ordna på ett läsår.
Det förklarar också varför Arbisterminerna ofta är ganska korta.
– Det gäller att fördela kursantalet rätt och samtidigt ha ett brett utbud. En lång kurs äter av andra kurser. Men Arbis ordnar också en del vår- och sommarkurser långt in i juni.
Arkiv/Stefan Holmström En samhällsaktör
För Sixten Westerby har det varit viktigt att Arbis också ska ha ett samhällsinriktat kursutbud.
– Det gäller att ha tentaklerna ute och veta vad som händer i samhället. Genom föreläsningar och kurser vill vi öka förståelsen för vad som är på gång i vårt samhälle och hur det fungerar.
Därför har Arbis ofta ordnat föreläsningar till exempel inför aktuella val och andra teman i tiden. I vår står därför också föreläsningar om till exempel gäng och droger på Åbos gator och nätbedrägerier på programmet.
Ett Arbis med tre ben
Innan Sixten Westerby tillträdde som Arbisrektor var institutet hotat av en sammanslagning med det finska arbetarinstitutet.
– Det är jätteviktigt för det svenska i Åbo att det finns ett självständigt svenskt Arbis, där man förstår den finlandssvenska och nordiska kulturen, säger han med eftertryck.
– Men Arbis ska också vara en oas som är öppen för alla, oberoende av modersmål och bakgrund, och inte något slutet svenskt rum, där man så att säga beundrar varann.
Hans Arbis har tre ben: Undervisningen, den sociala biten och den kulturella tillhörigheten, den finlandssvenska oasen. Han talar samtidigt varmt för den fria bildningens betydelse.
– Det finns forskning som visar att en investerad euro i ett arbetarinstitut betalar sig flerfaldigt tillbaka i form av bättre välmående och en högre bildningsnivå.
Dagverksamheten behövs!
En diskussion om Arbishusets framtid tog fart för en tid sedan. Stadens tjänstemän försökte lugna debatten och säga att dess framtid om några år utreds.
Arkiv/Edvin ÖlanderSixten Westerby säger att dagverksamheten minsann behövs.
– Många äldre går på kurs på dagtid, liksom skiftarbetare och de som lär sig svenska, då barnen är i skola eller dagis. Det är inte möjligt att kurser bara skulle ordnas kvällstid runt om i olika skolor.
Hela Arbis har stor betydelse
– Samtidigt satsar Åbo, jämfört med motsvarande orter, lite på den fria bildningen. Finska arbetarinstitutet i Åbo får lika mycket statsandelar som svenska Arbis i Helsingfors får, trots att det finns cirka 170 000 finskspråkiga Åbobor och omkring 35 000 svenska Helsingforsbor. Finska arbis i Tammerfors är dubbelt så stort som finska arbis i Åbo. Jag förstår inte tankegången att man skulle kunna ta bort Arbishuset som är i användning från klockan 8 på morgnarna till efter 21 på kvällarna.
Han betonar också kafeterians betydelse för Arbisdeltagarna, ja, Arbis betydelse för hela samhället.
Qigong och yoga – och fågelsång
Själv har den numera tidigare Arbisrektorn deltagit i Arbiskurser i qigong och yoga. Också föreläsningar som har ordnats under bara en kväll har han ofta deltagit i.
– En gång var jag med på en häftig ugglevandring i mörkret på Runsala. Det var becksvart och man såg inget. Vi skulle gå alldeles tysta efter varandra. Vi hade framgång och hörde två olika ugglearter. Men det finns ju ingen garanti på sådana naturkurser.
Han minns också en kurs om fågelsång i juninatten.
– Man hör ju fågelsången på ett helt annat sätt med en sakkunnig lärare. Egentligen är det först då man på riktigt hör fåglarna, när någon kan peka ut olika arters sång.
Sixten Westerby
- Aktuell som nybliven pensionerad rektor från Arbis i Åbo.
- Började som Arbis rektor 1.8.2013. Har också varit rektor i Pargas och Väståboland.
- Har jobbat drygt 25 år på Yle, som avtalschef vid Svenska Yle i Helsingfors, regionchef vid Yle Åboland och Radio Vega Åboland.
- Ledde tv-sändningarna med studentsången från Vårdberget i över tjugo år.
- Har också jobbat som undervisningschef i Pargas och som personalchef vid Kårkulla samkommun.
- Ska ägna sig åt stugan och båten i Nagu. Tänker också fortsätta med olika samhällsengagemang.
- Vill också gärna fortsätta skriva och resa. ”Jag har rest mycket, bland annat som reseledare och besökt 72 självständiga länder. Bland annat har jag varit ett halvår i Sydamerika. Jag besökte både Ushuaia, som är den sydligaste civila staden på jordklotet, och den nordligaste staden Hammerfest under samma år. Det mest spännande landet var kanske det buddistiska och slutna landet Bhutan nära Nepal och Indien. De hade ett trafikljus, men det togs bort för folk blev så stressade av det. Kungen styr med hjälp av astrologer. Hit kom både teve och landsvägar sent.”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.