På Braheskolans dagis görs jobbet konkret
På Braheskolans daghem i Åbo har man satsat länge på att låta jämlikhet och jämställdhet genomsyra verksamheten.
ÅU träffade Rita Nylander, koordinator och global fostrare inom Åbo stads småbarnspedagogik, Charlotte Lundell, lärare i småbarnspedagogik, Karola Kojo, enhetschef och Janna Jerumanis, vice enhetschef för att höra deras synvinkel om saken.
Åbo svenska småbarnspedagogiks plan för kommunala och privata daghem har just förnyats.
– Enligt planen ska man erbjuda alla barn samma möjligheter till likvärdig behandling inom småbarnspedagogiken. Det är det som styr vårt arbete, säger Charlotte Lundell.
I korthet innebär det att alla ska behandlas jämlikt oavsett exempelvis kultur, religion och kön.
”Vårt jämställdhetsarbete är rätt så bra implementerat i grupperna”
Jämställdhet nämns så här: ”Lärmiljöerna ska planeras och utvecklas så att de främjar likabehandling och jämställdhet mellan könen. Detta möjliggör att man kan bryta traditionella könsstereotypa mönster.”
Men mycket hänger på hur personalen själva tar till sig informationen.
– Trots att det finns värdegrunder som genomsyrar verksamheten finns det alltid skäl att fundera på vad man själv tänker om jämställdhet och hur man förmedlar sina tankar till barnen, säger Rita Nylander.
Hur barnen bemöts diskuteras varje vecka bland personalen. Daghem i Åbo kan även beställa och ta del av en materialsamling med konkret information som berör jämlikhet, jämställdhet, mångkultur med mera.
– Vårt jämställdhetsarbete är rätt så bra implementerat i grupperna, så har det varit länge, säger Lundell.
Rent praktiskt kan det handla om då barnen ska klä ut sig.
– Alla får välja fritt vilka kläder de vill använda. En flicka kan vara pappa och en pojke kan vara någons lillasyster. Stundvis dyker det upp diskussioner. I maj hade vi en dag då alla lackade naglarna och vår anställda Julius gjorde också det. Då uppstod det en diskussion om även pojkar får lacka naglarna, vilket ledde till att flera av pojkarna gjorde det. Vi tar tillvara på de små sakerna som dyker upp och berikar barnens vardag, säger Kojo.
Att personalen inte pratar om att flickor eller pojkar är på ett visst sätt är viktigt. Om det skulle komma ett fall där någon av en eller annan anledning inte ska benämnas som varken pojke eller flicka, får personalen ta ställning till det då.
Alfons Åberg men också annat
Braheskolan jobbar extra mycket med dramapedagogik i år.
– Vi satsar extra mycket på inkluderande böcker, det gäller olika kulturer och familjer men också barn med neuropsykologiska utmaningar. Vi har samhället med i böckerna, barnen får gärna hitta sig själv i dem: ”Där ser jag en som är som jag och upplever samma känslor som mig”, säger Kojo.
Urvalet av böcker växer ständigt, men visst läser man också ”gamla godingar” som Alfons Åberg på Braheskolans dagis.
– Men barn tenderar att välja böcker som de läst hemma. Då är det den vuxnas uppgift att hjälpa dem hitta annat också, säger Lundell.
Allt fler barn med utländsk bakgrund går i Braheskolans dagis. Att veta hur man bemöter folk med olika kulturell bakgrund är därför viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv.
– Det gäller att ha värdegrunderna i åtanke och tänka på att jobba för barnens bästa och visa hur värdefulla de är, säger Janna Jerumanis.
Något som Braheskolans dagis kunde bli bättre på är att lyfta fram samerna, säger Kojo.
– Vi kunde bli bättre på att prata om ursprungsbefolkningen.
Förutom att dagens familjer inte heller bara är uppbyggda enligt konstellationen mamma, pappa och barn slutar en stor del av föräldrarnas äktenskap i skilsmässa.
– Familjerna har exempelvis ”bonuspappa” och flera syskon, säger Kojo.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.