Övning ger färdighet – brandmän testade olika släckningsmetoder i timmerstuga i Pargas
Mikael HeinrichsDet var mer trafik än vanligt på Skogsåkervägen i Gundvik i Pargas under fredagen, då brandkåren övade alternativa släckningsmetoder och rökdykning i en rivningsklar timmerstuga.
Sällsynt lyx
Det här var redan andra gången på en vecka som brandmännen från Jahns brandstation i Åbo kom åt att öva i verklig miljö. Den här gången genomfördes övningen i samarbete med enheter från Pargas brandstation.
Just nu börjar man närma sig de sista chanserna att öva i riktiga miljöer då det ännu är tillräckligt fuktigt i terrängen. Annars får man nöja sig med övningar i brandcontainers och andra konstgjorda miljöer.
Fyra övningar i ett
Brandmästare Miikka Jylhä från Egentliga Finlands räddningsverk ledde övningen som var indelad i fyra olika delmoment: skumsläckning, släckgranatsläckning, dimspikssläckning och rökdykning.
Mikael HeinrichsInnan övningen kan inledas gäller det att förbereda det hela väl. Då enheterna anlänt, börjar rivnings- och röjningsarbetet innan elden tänds. All plast avlägsnas från stugan, man bänder loss takplåtarna och rensar ut diverse bråte ur stugan.
Innan man ens kommit så långt ska all byråkrati avklaras och i sista hand är det kommunen som ska ge klartecken för övningen.
I Gundvik övade man först släckning med CAFS, där man med hjälp av en blandning av skummedel, vatten och tryckluft sprutar ett skumlager på en yta för att antingen släcka elden eller för att skydda andra ytor från att fatta eld. I en brinnande byggnad kan man med skummet avgränsa branden och hindra den från att sprida sig till intilliggande rum eller till övriga våningar.
Mikael Heinrichs– I det här fallet övade vi på att isolera en mellanvägg för att hindra elden från att sprida sig och skydda terrängen inför den slutliga bränningen av stugan efter övningen.
Släckskummet CAFS
- CAFS står för Compressed Air Foam System.
- Skummet består av 0,3 procent skumämne i en del vatten tillsammans med sex delar tryckluft. Med 140 liter vatten och skumämne får man cirka 1 500 liter släckningsskum per minut.
- Användningsområden är till exempel fordonsbränder, byggnadsbränder, öppna bränder, skogsbränder, torvbränder och brinnande vätskor i avgränsade utrymmen.
- Fördelarna med skumsläckningen är först och främst en minskad vattenförbrukning, vilket i sin tur bidrar till att minska vattenskador vid bostadsbränder. Dessutom minskas mängden smutsigt släckningsvatten som rinner ut i miljön.
- Ur miljösynvinkel debatteras släckskummets för- och nackdelar i jämförelse med vattensläckning.
- Processen med att övergå från skum som innehåller högfluorerande ämnen (PFAS) till fluorfritt skum har påbörjats i Sverige och Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA behandlar som bäst ett förslag om begränsandet av PFAS-kemikalier i just släckskum.
Källor: Pelastusopisto.fi, Svenska Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen i Sverige, Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA.
Utrustningen finns för tillfället i ett drygt tiotal lättare släckningsenheter och i en knapp handfull tyngre släckningsbilar i regionen.
Mikael HeinrichsMed hjälp av CAFS-skumsläckningen kan räddningsmanskapet som är först på plats köpa tilläggstid vid brandplatsen genom att se till att branden inte eskalerar tills övriga enheter hinner till platsen. Skummet bildar ett isolerande lager som i praktiken kväver elden.
– Det här är egentligen en nygammal metod och för tillfället den mest miljövänliga skumsläckningsmetoden som finns.
Släckgranat och dimspik
Man testade också en DSPA-släckare, en så kallad ”släckgranat”, som med släckningspulver släcker eller åtminstone tillfälligt begränsar branden i ett avgränsat utrymme. På det viset kan man tillfälligt avbryta pyrolysen som driver branden framåt och ge mera tid för brandkåren att göra en effektiv släckningsattack.
Mikael HeinrichsI tredje delen använde man sig av dimspik, ett släckningsredskap bestående av ett strålrör som förs in genom en öppning till exempel i en vägg eller ett tak och sprider en dimma av små vattendroppar.
Metoden används framför allt när man vill släcka bränder i dolda utrymmen, såsom vindar, stängda rum eller i packat material.
Mikael HeinrichsFörra veckan övade enheter från S:t Karins, Kustö och Piispanristi i närheten av Kustö slottsruiner och för några veckor sedan ordnades en motsvarande övning i Pemar.
– Det är väldigt fint att vi nu som då får möjligheten att öva i riktigt miljö, det sker vanligtvis inte så ofta. Vi är väldigt tacksamma över att vi fått den här möjligheten, säger Jylhä.
Arkiv/Mikael Heinrichs
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.