Överloppskapaciteten i skolorna växer – så här kan det gå för dagens skolhus i Raseborg
Det finns 900 lediga elevplatser i Raseborg i dag. Om några år är de 1 100. Det överflödiga utrymmet i skolorna kostar 3,5 miljoner euro per år. Det här är premisserna när Raseborg utreder var det ska finnas daghem och skolor i framtiden.
– Överloppsutrymmet stör inte i skolornas dagliga verksamhet men medför heller inget. Och det kostar mycket. Det är pengar som kunde användas på ett vettigare sätt, säger konsulten Mikko Marja-aho.
När Raseborg senast lät göra en utredning av servicenätet i Raseborg stängdes bland annat Klinkbacka skola i Pojo och ett nytt skolcentrum byggdes i Askers i Svartå. På tisdagen presenterades en uppdaterad utredning där man bland annat föreslår ett liknande tvåspråkigt skolcentrum i Pojo.
Kristoffer NöjdBakgrunden till att utredningen uppdateras är att man varit tvungen att se över fastigheterna eftersom en del av dem kommer att övergå till välfärdsområdet.
– Men nu koncentrerar vi oss på skolorna. Det är den delen som intresserar allmänheten mest och orsakar oro, säger stadsdirektör Petra Theman som poängterar att det handlar om en utredning, inte om fattade beslut.
Och den här gången styrs utredningen enligt Theman inte av sparbehov utan av utvecklingsbehov.
– Det handlar om hurdan service vi kan och vill erbjuda i de olika delarna av Raseborg i framtiden. Vill vara säkra på att vi bygger staden och skolnätverket på ett hållbart sätt.
Theman framhöll också att det utredningen gjorts utgående från ”de kalla fakta som finns till hands just nu”.
Kristoffer NöjdUppdraget att se på dessa kalla fakta har utförts av Mikko Marja-aho på företaget Tilakonsultit.
– Det mesta kopplas till befolkningsstrukturen som präglas av en åldrande befolkning och en sjunkande nativitet, säger han.
Enligt Statistikcentralen minskar invånarantalet i Raseborg med drygt 1 800 personer fram till 2040, det är endast åldersgruppen 75+ som blir större. I och med att barnåldersgrupperna blir mindre minskar beläggningsgraden på daghem och i skolor.
I många kommuner verkar småbarnspedagogiken och skolorna i samma fastighet. Men det är inte särskilt vanligt i Raseborg.
Mikko Marja-aho
Det finns 18 daghem i Raseborg. De är i medeltal ganska nya men rätt små med i snitt tre grupper eller cirka 70 barn.
– Nätet av daghem är ganska splittrar på grund av att kommunen har bildats genom sammanslagning av tre kommuner.
Det betyder å andra sidan att tillgängligheten till småbarnspedagogik är bra i Raseborg.
Nackdelen med små enheter är att utrymmes- och servicekostnaderna blir höga och att det kan vara svårt att rekrytera personal till dem. I äldre daghem finns det en risk för oväntade renoveringskostnader.
– I många kommuner verkar småbarnspedagogiken och skolorna i samma fastighet. Men det är inte särskilt vanligt i Raseborg även om det är en ekonomiskt vettig lösning och möjliggör en bra pedagogisk stig för barnet, säger Marja-aho.
Pojo under lupp
Antalet daghemsplatser är för tillfället på lämplig nivå i Raseborg men fram till år 2040 kunde man minska platserna med sex daghemsgrupper. Då är det klokt att stänga icke-funktionella enheter och enheter i dåligt skick.
Enligt utredningen är Fiskarsin päiväkoti, Pojo daghem och Klockars i Karis i sämst skick.
I utredningen har man sett separat på behoven i Pojo och kommit med tre olika modeller för framtiden som involverar också skolorna.
I alternativ 1 placeras båda språkgrupperna i samma skolenhet i Pojo, i praktiken Pojo kyrkoby skola. Daghemmet skulle då bli kvar i nuvarande lokaler.
I alternativ 2 byggs ett nytt flerfunktionshus för daghem, skola, ungdomsverksamhet och hälsovård enligt Askersmodellen i Svartå.
I alternativ 3 saneras Fiskarin koulu för de finskspråkiga eleverna i Fiskars och Pojo.
Investeringskostnaderna rör sig mellan 6 och 7,5 miljoner euro för de tre alternativen.
För Klockars del föreslås att daghemmet avskrivs och flyttas till Kila daghem som byggs ut för två grupper till alternativt att båda daghemmen ersätts med ett nytt daghem för nio grupper.
Snicknäs daghem stängs
I Tenala utgår man från att Snicknäs daghem stängs och flyttar antingen till Tenala hälsostation eller till ett utbyggt Solglimten.
Bromarv daghem föreslås flytta till Solglimten i Tenala när beläggningsgraden understiger 40 procent.
Också Tunabo daghem i Snappertuna föreslår man stänga när beläggningsgraden sjunkit under 40 procent.
Österbo daghem i Österby föreslås flytta till Österby skola.
Björkebo daghem i Ekenäs föreslås antingen inhysas i övriga daghem i staden där man frigör utrymme genom att flytta förskolorna till skolorna eller ersättas med ett nybygge. Överlag är tanken på att flytta förskolorna i anslutning till skolorna för att frigöra kapacitet i daghemmen.
Kristoffer NöjdOckså skolorna i Raseborg består av förhållandevis små enheter.
– Tillgänglighet är bra men skolorna är gamla och användningsgraden har sjunkit efter ett stort behov initialt, säger Marja-aho.
Sedan tidigare är det klart att Västerby skola stängs när eleverna får plats i Österby skola.
Enligt utredningen är också Bromarv skola, Snappertuna skola och Fiskarin koulu på fallrepet men något definierat gränsvärde för när de stängs finns inte ännu.
– Om det är en beläggningsgrad eller elevantal måste diskuteras, säger Theman.
Enligt de båda alternativen som presenteras för skolornas del stängs Billnäs skola och eleverna flyttar till Katarinaskolan i Karis.
I Tenala gör man ändringsarbeten i Höjdens skola så att social- och hälsovården får plats där.
I båda alternativen flyttar Ekenäs gymnasium som sägs ha dålig funktionalitet och sakna matsal i anslutning till Ekenäs högstadieskola, antingen till en renoverad skola eller till ett nybygge.
– Skolor som är både tekniskt och funktionellt svaga är inte optimala att renovera, säger Marja-aho.
Var tredje skolbänk tom, snart varannan
I medeltal ligger beläggningsgraden på lågstadieskolorna i Raseborg på 64 procent. År 2028 har beläggningsgraden sjunkit till 54 procent.
– I praktiken kan man säga att var tredje skolbänk är tom i dag och att varannan skolbänk är tom i slutet av årtiondet. En tom skolbänk är inte ett problem i skolan men tomma utrymmen kostar, speciellt om det är fråga om riskkonstruktion. Därför kan det vara en bra lösning att ersätta en gammal för stor skola med en ny mindre skola, säger Marja-aho.
I publiken framhöll flera att utredningen varken tar pedagog eller trivsel i beaktande. Marja-aho påpekar att han sett på siffror.
– Det här är bara exempel. Det lönar sig att diskutera dessa frågor noggrant. Men jag håller med om att skolorna ska erbjuda undervisning, inte utrymme, säger Marja-aho.
– Vi har ett utomordentligt bra utbud just nu. Men det är fråga om en balansgång mellan allt färre barn och kommunens dragningskraft. Den pedagogiska diskussionen måste föras separat, säger Petra Theman.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.