Överläkare: Underdimensionerad vård och fördomar bidrar till ökad narkotikadödlighet i Finland
Droganvändningen ökar märkbart i Finland och samtidigt stiger också siffran för dödsfall orsakade av drogöverdos. Foto: Sofia Westerholm/SPT
Buprenorfin och alkohol rusar fram i blodet. Det är en blandning som får allt fler missbrukare i Finland att somna utan att någonsin vakna upp igen. Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport bekräftar ett dystert faktum: allt fler finländare dör på grund av narkotikaöverdos. I takt med att siffrorna för dödsfallen i Norge och Danmark sjunker, sker det motsatta i Finland, Sverige och på Island.
Både från institutets och från organisationshåll bekräftas dessutom att det inte endast är dödsfallen som ökar. Också själva droganvändningen blir ständigt mer populär i Finland, även i de kretsar man allra minst anar.
— Ett problem här är vår kultur där alkohol och droger används både för att fira glädje och bota sorg. Narkotika förekommer i Finland inom så många olika grupper. Det finns de som använder för att orka prestera skyhögt på jobbet, de som använder för att orka festa loss och de som använder i ett försök att stilla grym oro och ångest, säger Mirka Vainikka, verksamhetsledare vid den drogförebyggande föreningen Fri från Narkotika.
Hur ska den oroväckande trenden vändas? Helsingfors stad vill starta ett pilotprojekt och införa brukarrum där brukare får injicera sina droger under hygieniska förhållanden. Från sakkunnigas håll poängteras att vården i Finland inte motsvarar det vårdbehov som finns i dagsläget. En missbrukare själv ser däremot stödgrupper som det allra mest centrala i att förebygga framtida drogdödsfall.
Buprenorfin dödar flest i Finland
De nordiska länderna skiljer sig åt på flera punkter då det handlar om drogmissbruk. En stor skillnad är vilken drog som orsakar de flesta dödsfallen. Finland sticker ut ur mängden genom att opioiden buprenorfin tar livet av flest missbrukare, medan det bland annat i Sverige och Norge är heroin.
— Brukarkulturen för heroin är så gott som obefintlig i Finland. På sätt och vis är det en bra sak då man ser på riskerna kopplade till drogen, säger Pirkko Kriikku, rättskemist på Institutet för hälsa och välfärd.
Heroin har en mer övergripande påverkan på alla kroppsfunktioner än vad buprenorfin har.
— För att buprenorfin ska döda måste det så gott som alltid ha intagits tillsammans med något annat, såsom alkohol eller sömnmedicin.
Kriikku understryker ändå att buprenorfin är ytterst skadligt och riskabelt att missbruka. Buprenorfinanvändningen har ökat märkbart i Finland sedan millennieskiftet och riskerna kopplade till drogen syns också i dödsstatistiken. Sedan 2002 har antalet förgiftningar orsakade av buprenorfin rentav trefaldigats, visar THL:s rapport.
Buprenorfin hör till gruppen opioider och ursprungligen används det för att bota svår smärta och vid substitutionsbehandling.
— Missbruket av opioider i Finland har skjutit i höjden. År 2005 uppskattade man att det fanns omkring 5 900 brukare i Finland. 2017 hade siffran stigit till 28 000, säger Kaarlo Simojoki, verkställande direktör och ledande överläkare på aktiebolaget A-klinikka som producerar missbrukar- och psykiatritjänster.
Finland har enligt Simojoki två övergripande problem då det handlar om att förebygga dödsfall orsakade av överdos. Det första är att vårdsystemet är uppbyggt för att klara av den mängd missbrukare som Finland hade omkring åren 2005-2012. Det andra är att attityderna mot missbrukare är negativa och det påverkar i sin tur missbrukares möjligheter till hälsovård.
— Jag känner till flera fall där missbrukare inte fått hälsovård eftersom de använt droger. Alla drogdödsfall beror inte på överdos. 40 procent av fallen sker i själva verket på grund av en annan bakomliggande sjukdom som inte blivit skött, säger Simojoki.
Vi borde bli bättre på att se missbrukare som sjuka och inte som brottslingar.
Simojoki säger att opioider i de flesta fall är den sista drogen en missbrukare tar till.
— Det är väldigt sällan ett missbruk börjar med opioider. Därför skulle det vara så otroligt viktigt att satsa på att få vården att möta missbruket på rätt nivå så man lyckas fånga upp missbrukarna innan de börjar med opioider, säger Simojoki.
Mirka Vainikka, verksamhetsledare vid den drogförebyggande organisationen Fri från Narkotika, säger att ett stort problem för Finlands del är kulturen där droger och alkohol intas både för att fira glädje och bota sorg. Foto: Jani Laukkanen
Införa brukarrum i Finland?
En metod som används utbrett i Europa är de så kallade brukarrummen. I rummen får brukare injicera droger under övervakade och hygieniska förhållanden.
I Finland är det än så länge inte möjligt att vind för våg öppna sådana rum.
— Lagstiftningen som den ser ut nu tillåter inte detta. För att det ska vara möjligt behövs det en ny lagstiftning och i den måste det tydligt framgå olika parters ansvarsområden, exempelvis på vems ansvar det ligger ifall en person dör i ett av rummen, säger Elina Kotovirta, konsultativ tjänsteman vid Social- och hälsovårdsministeriet.
Helsingfors stad lämnade i slutet av mars in ett förslag till statsrådet om en lagändring som skulle möjliggöra ett pilotprojekt för brukarrum i staden.
— Inget beslut har ännu fattats, varken för eller emot. Coronaepidemin kom emellan så ärendet har tyvärr fått vänta, säger Kotovirta.
Mirka Vainikka från Fri från Narkotika ser många goda aspekter med brukarrummen. Hon förstår att den första tanken för många kan vara att det är som att tillåta eller rentav underlätta drogmissbruket. Men det är inte så svartvitt, säger hon.
Jag har jobbat med både missbrukare och närstående i över 20 år. Jag ser många fördelar med dessa rum. I rummen övervakas användningen och sakkunniga kan lättare komma i kontakt med dem som missbrukar. Man skulle få reda på mycket nyttigt om vem som använder och varför de använder droger, och framför allt skulle det vara lättare att guida missbrukare till hjälp, säger Vanikka.
— Då rummen inte finns intas drogerna någon annanstans i stället.
Kaarlo Simojoki, verkställande direktör och ledande överläkare på aktiebolaget A-klinikka som producerar missbrukar- och psykiatritjänster, understryker att missbruk är en sjukdom och att missbrukare inte ska likställas med brottslingar. Foto: Mikko Käkelä/A-kliniken
Stödgrupper blev räddningen
Även från missbrukarhåll är åsikterna positiva då det handlar om eventuella brukarrum i det framtida Finland.
— Jag är absolut för dem. De som är emot rummen lyfter ofta fram att de skulle bidra till att mer droger börjar synas i gatubilden, men droger syns redan nu i gatubilden. I rummen skulle missbrukare få rena nålar, komma i kontakt med vårdpersonal och ha möjlighet att testa sig för exempelvis hiv och hepatit C, säger Eetu Pakkanen, som missbrukade droger och alkohol i 17 år.
I dag har det gått 3,5 år sedan Pakkanen intog någon form av drog.
— Jag säger inte att jag aldrig kommer att ta droger igen, för jag vet inte vad livet för med sig. Men jag har nyktert upplevt och klarat av alla de tunga saker som jag tidigare var rädd skulle få mig att falla tillbaka i missbruk, så jag tror inte att jag någonsin kommer att ta droger igen.
Pakkanen påpekar att det är omöjligt att sålla fram en metod som alltid är den bästa för att förebygga drogmissbruk.
— Det är så otroligt individuellt. Jag kan ha mina åsikter om olika vårdmetoder, men jag är försiktig med att framföra dem alltför starkt. Det som fungerat för mig behöver inte fungera för alla.
Personligen anser han ändå att stödgrupper blev hans räddning.
— Hade jag inte hittat till stödgrupperna så skulle jag vara död i dag.
Sofia Westerholm/SPT
Läs även:
En vardag fylld av sprutor och piller – ”Jag gjorde vad som helst för att få mina droger”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.