Kim Lund 13.10.2023 07:00

En 15-årig pojke har en narkotikaskuld på 1 000 euro som han inte kan betala. Den han är skyldig pengar säger att det går illa för honom om han inte betalar.

Därför föreslår han att 15-åringen ska råna någon för att få fram pengarna. Pojken stämmer träff med en narkotikahandlare i Kråkkärret, knivhugger honom och får med sig tre plattor av det narkotikaklassade läkemedlet Ksalol, värda 135 euro.

Den 2 oktober döms han till ett fängelsestraff på 3 år och 5 månader.

Två dagar senare informerar polisen om en internationell liga som misstänks ha smugglat över en miljon Ksaloltabletter till Finland.

På några år har Ksalol blivit ett av de populäraste läkemedlen bland missbrukare. Det hör till bensodiazepinerna och används för att dämpa ångest och stress samt som sömnmedicin.

Det är inte till salu i Finland och tillverkas ofta i skumma fabriker utomlands. Det gör medicinen extra farlig, säger överläkaren Markus Partanen på A-klinikens öppenvårdsenhet i Åbo.

– Man vet inte vad tabletterna innehåller och de kan vara betydligt starkare än man tror. Det finns de som tar 10–20 tabletter per dag. Ksalol är väldigt beroendeframkallande och i kombination med opioider eller alkohol är det livsfarligt.

Kim Lund

Det är inte bara användningen av Ksalol och liknade bensodiazepiner som har ökat. I synnerhet bland unga.

Det används mera cannabis, amfetamin, opioider och psykoaktiva substanser än tidigare. De yngsta som söker hjälp för sitt missbruk är mellan 15 och 17 år, säger Partanen.

Nu befarar han att en ny dödlig drog snart når Finland.

– Fentanylet skördar över 100 000 offer årligen i USA. Hittills har det inte påträffats i Finland, men det är bara en tidsfråga innan det är här, det finns redan i Estland.

– Ämnet är livsfarligt, första gången du testar det kan vara den sista.

Hög tröskel för att söka hjälp

Användningen av kokain är fortfarande rätt så marginell, men också här ser man en uppåtgående trend, säger Partanen.

– Kokain är en relativt dyr partydrog och används inte i lika stor utsträckning som amfetamin. Men i THL:s uppföljning av narkotika i avloppsvattnet ser man tydlig ökning av kokainhalterna under veckosluten, i synnerhet i huvudstadsregionen, men också i Åbo och Tammerfors.

Årligen tar A-klinikens avvänjningsklinik emot en handfull personer som söker hjälp för sitt kokainmissbruk. Partanen uppskattar att det endast är 1–3 procent av dem som de facto använder kokain.

Trots att missbruket har ökat är resurserna inom vården lika små som tidigare.

Markus Partanen

Tröskeln för att söka hjälp är hög. Det gäller inte bara kokain utan alla illegala substanser, säger Markus Partanen. Han vet varför det är så.

– Att missbruka narkotika är starkt stigmatiserande och man är rädd att straffas. Om en missbrukare ringer 112 kommer oftast både ambulans och polis. Om det finns andra där som har använt narkotika kan alla dömas för narkotikabrott.

– Det är inte heller lätt att få hjälp. Trots att missbruket har ökat är resurserna inom vården lika små som tidigare, vägen till vård är krokig och köerna långa. Innan du har kommit fram till rätt lucka kan du vara död.

I Spanien och Portugal där narkotikabruk är avkriminaliserat får man metadon samma dag man behöver det för drogavänjning, i Finland kan det ta mellan sex och tolv månader, säger Partanen.

I många länder, bland dem Norge och Danmark, finns det injiceringsrum där missbrukarna tar sina droger under övervakning av hälsovårdspersonal.

I Finland har man inte kommit lika långt. I fjol lämnades ett medborgarinitiativ till riksdagen där man vill att det inrättas injiceringsrum också i Finland.

En arbetsgrupp på Social- och hälsovårdsministeriet utreder nu vilka lagändringar som krävs för det. Men längre än så har man tyvärr inte kommit, säger Markus Partanen.

– Injiceringsrum kan rädda liv. I Portugal med drygt tio miljoner invånare dör årligen 20–30 personer av överdoser, säger Partanen, i Finland är motsvarande siffra omkring 270.

Avkriminalisering av droger kan vara ett sätt att lösa drogrelaterade problem

Situationen lär inte bli bättre. Egentliga Finlands välfärdsområde Varha tampas med stora ekonomiska problem och nedskärningar är att vänta. Partanen tror att det kommer att få konsekvenser för missbruksvården.

– Vi har en utmärkt och högklassig vård i Finland, men vad gäller missbruksvård är det betydligt sämre. Missbrukarna kan inte försvara sina rättigheter och jag är rädd att det blir nedskärningar i vården. Det kommer att sätta fula spår. Narkotikaberoende är en kronisk sjukdom som borde behandlas på samma sätt som diabetes och astma.

Kim Lund

För att sänka tröskeln att söka hjälp för ett beroende och minska på den narkotikarelaterade dödligheten och övriga problem som är förknippade med droger förespråkar Partanen en mycket liberalare drogpolitik.

Att avkriminalisera cannabis, ett förslag som riksdagens lagutskott förkastade i våras, räcker inte, säger Markus Partanen, överläkare på A-klinikens avvänjningsenhet i Åbo. Han vill gå ett steg längre.

– All droganvändning borde avkriminaliseras. Att straffa missbrukare hjälper inte.

Kim Lund
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln