Det var på måndag kväll som familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) meddelade att gränsrestriktionerna skärps: Den frivilliga karantänen som tidigare gällt personer som anländer från ett riskland ska bli obligatorisk. Den som bryter mot bestämmelsen kan få böter eller upp till tre månaders fängelse.
Därtill ska resenärer från riskländer inte längre kunna tacka nej till ett coronatest vid gränsen.
Regionförvaltningsverken samordnar och övervakar bekämpningen av smittsamma sjukdomar inom sitt område.
Eeva Mäkinen, regionförvaltningsöverläkare vid Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland, säger att hon förstår behovet av skärpta tag för att bekämpa spridningen av coronaviruset.
— En del människor har slarvat med sin frivilliga karantän. De nya förordningarna och hur de förverkligas diskuteras med bland andra Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd den här veckan. Därefter ger Regionförvaltningsverket ut anvisningar om hur förordningarna förverkligas regionalt.
Enligt Mäkinen är det i nuläget bland annat öppet vilka gränsövergångar som omfattas, vilka länder som anses vara riskländer och hur länge förordningarna ska vara i kraft.

Masstestning vore arbetskrävande

Mäkinen påminner om att lagen om smittsamma sjukdomar redan ger lokala myndigheter befogenheter att sätta personer i karantän. Vid bland annat Åbo flygplats och Helsingfors-Vanda flygplats utförs numera coronatest på en del resenärer.
— Det nya vore en mer omfattande och enhetlig förordning. Det kräver enorma resurser om den ska gälla alla gränsövergångar, det vill säga landövergångar, hamnar och flygplatser. Hälsogranskningen inklusive coronatest måste utföras av sjukvårdspersonal och endast en läkare kan sätta en person i karantän. De kan i sin tur be om handräckning från exempelvis polisen eller samarbeta med den tredje sektorn, säger Mäkinen.
Masstestning beskriver Mäkinen som mycket arbetskrävande.
— Ett alternativ vore att rikta testningen till vissa flygturer eller inresande under vissa tidpunkter.

Fler i karantän skulle pressa hälsovården

Det är i första hand individen som står för eventuella extra kostnader för exempelvis inkvartering eller transport på grund av karantän. Den som beordrats i karantän ska undvika kollektivtrafik men kan använda egen bil.
Vid behov kan den kommunala socialjouren bistå med nödinkvartering eller transport.
Övervakningen av personer i karantän har, enligt Mäkinen, hittills fungerat rätt väl med hjälp av uppföljande samtal från den lokala hälsovården.
— Nu diskuterar man att sätta alla inresande från riskområden i karantän, oberoende av om de utsatts för smitta eller inte. Frågan är om de lokala resurserna räcker till om en större mängd människor ska övervakas.
Enligt Mäkinen vore det exceptionellt om myndigheterna i omfattande skala började utfärda böter eller fängelsestraff till personer som bryter sin karantän.
— Risken finns att grannar börjar ange varandra. Avsikten är snarare att påminna om att det är straffbart att bryta en obligatorisk karantän men att man litar på folks omdöme.