Övergödningen i Östersjön fortfarande ett problem – kustnära fiskesamhällen och ekonomi får gott resultat
Ett nytt index har tagits i bruk för att mäta tillståndet i Östersjön och resultatet är att vårt innanhav får 76 poäng av 100 möjliga. Kustnära fisksamhällen och ekonomi får ett gott resultat medan det finns problem med övergödning, minskad mångfald och styrning.
Östersjöns hälsoindex, Baltic Health Index (BHI), bygger på Ocean Health Index som granskar tillståndet i världens hav utifrån nio för människan viktiga målsättningar: havets renhet, naturens mångfald, livsmedelsproduktion, kolbindning, havsturism och fritid, förutsättningar för fiske, de lokala havsnäringarnas livskraft, utbudet på havsprodukter och skydd av havsområden.
– Baltic Health Index är lite som en febertermometer för Östersjön. Den ger med en siffra en uppfattning om Östersjöns nuvarande hälsotillstånd, som årligen går att följa upp för att se om patienten är på bättringsvägen, säger Markku Viitasalo, forskningsprofessor vid Finlands miljöcentral SYKE i ett pressmeddelande.
Stora regionala skillnader i resultaten
Tidigare har Östersjöns tillstånd bedömts endast utifrån tillståndet i ekosystemet. Det nya indexet beaktar utöver övergödningen och föroreningarna också ekosystemtjänster, det vill säga de av havets funktioner som gynnar människan.
Det finns stora regionala skillnader på hur väl målsättningarna uppfylls. Hela Östersjöns totalindex ligger just nu på 76 av 100 men resultaten växlar mellan 3 och 100. Många av de målsättningar som direkt berör människan, till exempel fritidsbruk och livsmedelsproduktion från havet, uppfylls rätt väl.
Indexet visar ett dåligt resultat för övergödningen i Östersjön, vilket inte kommer som någon överraskning för Vivi Fleming, enhetschef för havsvård vid Finlands miljöcentral.
– Vi behöver ännu begränsa näringsutsläppen från land för övergödningen påverkar nästan alla de andra målsättningarna, säger Fleming.
Index för kollagring ska uppdateras
Ett mycket lågt värde får också havsbottnarnas förmåga att binda kol, som för Östersjön som helhet bara når 20 av 100.
Christoffer Boström, biträdande professor vid Åbo Akademi, påminner om att det här är en första bedömning som preciseras under de kommande åren.
– Det låga indexet beror delvis på att man nu använt ålgräs som indikator på kollagringen. Stora ålgräsängar är effektiva kolsänkor men i Östersjön binder arten mycket kol bara i Bälthaven och Kattegatt. När indexet framöver uppdateras kommer det i högre grad att beakta också brackvattenväxtligheten i grunda havsvikar och laguner, säger Boström.
Undersökningen har letts av biträdande professor Thorsten Blenckner vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet. Från Finland har experter från Finlands miljöcentral och Åbo Akademi deltagit.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.