Övergödning och rovdjur gör sjöfåglarnas liv svåra – så här ser det numera ut för sjöfågelbestånden

Sjöfågelbestånden har minskat på lång sikt i både näringsrika och näringsfattiga vattendrag. Minskningen har varit kraftigare i näringsrika än näringsfattiga vattendrag, meddelar Naturresursinstitutet Luke.
– Enligt sjöfågeltaxeringens resultat sommaren 2023 var antalet häckande par av de mest talrika arterna jaktbara änder nära förra årets nivå, säger specialforskare Markus Piha .
– Stora bidragande orsaker till sjöfåglarnas tillbakagång är övergödningen som minskar deras födotillgång, samt ett ökande antal invasiva rovdjur, fortsätter han.
Under 2000-talet har inte ens gräsanden ökat
Gräsandens häckande bestånd växte nationellt sett med en femtedel under första halvan av den 38-åriga uppföljningsperioden, men under 2000-talet har beståndet inte längre vuxit.
Antalet par är i år på samma nivå som i fjol och nära medeltalet för hela uppföljningen.
Krickans häckande bestånd i Finland har på lång sikt, det vill säga 38 år, minskat med ungefär en fjärdedel.
Bläsanden har minskat kraftigt
Bläsandens häckande bestånd har minskat med hela 58 procent under 38 år av sjöfågeluppföljning. Tillbakagången har varit kraftigare i södra och norra Finland jämfört med landets mittersta delar.
Knipans häckande bestånd har minskat nationellt sett med 11 procent under 38 år. Regionala granskningar visar att antalet par minskat i landets södra delar även på kort sikt, medan knipan har ökat i norr.
Dåligt för stjärtand och vigg
Däremot har stjärtandens bestånd minskat 74 procent under de senaste 38 åren och tillbakagången är kraftigare i landets södra och mellersta delar än i norr.
Viggens häckande bestånd har under uppföljningsperioden minskat med cirka 76 procent. Regional granskning av bestånden visar att tillbakagången är kraftigast i landets södra och mellersta delar.
Också skrakarna har minskat
Storskraken har under hela uppföljningsperioden minskat 42 procent på lång sikt, men beståndsutvecklingen har ökat under de senaste tio åren.
Småskrakens bestånd har under 38 år minskat med 44 procent, men varit stabilt under de senaste tio åren.
Storlommens häckande bestånd har under 38 år av uppföljning hållits nationellt sett på samma nivå, men har ökat 45 procent under de senaste tio åren.
Sångsvanens nationella bestånd har under 38 år över fyrfaldigats. Beståndstillväxten har varit kraftigast i södra delarna av landet.
Illa också för sothönan
Skedandens häckande bestånd har nationellt sett minskat med 62 procent under 38 år.
Brunandens häckande bestånd har rasat med hela 96 procent under sjöfågeluppföljningens 38 år.
Sothönan har minskat kraftigt i både långt och kort tidsperspektiv.
Skäggdoppingens bestånd har minskat med 53 procent under den 38-åriga uppföljningsperioden.
Gråhakedoppingens bestånd har minskat under uppföljningsperioden med 30 procent.
Svarthakedoppingens häckande bestånd har minskat med 79 procent på lång sikt.
Sjöfågeluppföljningens material består av par- och kulltaxeringsdata, varav största delen har samlats in av frivilliga jägare och fågelskådare vid sjöar och vattendrag inne i landet. Sjöfågeluppföljningen koordineras i samarbete av Naturresursinstitutet och Luomus i samarbete med Finlands viltcentral.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.