Över 80 Korpobor deltog i möte om slamhanteringen – risken för skenande kostnader oroar många
Arkiv/Magnus LundströmSlambassänger vid Korpo reningsverk. Reningsverkets slamhantering fyller inte givna tillstånd, och därför tar reningsverket nu endast emot kommunalt avfallsvatten, inte slam. Foto: Magnus Lundström
Intresset för torsdagskvällens öppna möte om slamhantering i Korpo var stort.
– Det visar att det här är en viktig fråga för oss, det är sällsynt att folk är så aktiva här, säger ortsbon Göran Rönnberg som var en av de över 80 som deltog.
Mötet ordnades av Korponämnden eftersom det blir mer än dubbelt så dyrt att få sin slambrunn eller slutna tank tömd och slammet bortfört i Korpo.
Orsaken är att avloppsreningsverket i Korpo inte har kapacitet för att ta emot slam sedan årsskiftet. Reningsverket fyller inte längre myndigheternas krav på reningsnivåer.
Det leder till att det blir dyrare att anlita de entreprenörer som fraktar slammet.
Rönnberg är besviken över mötet och upplever att stadens representanter som deltog inte kunde ge tillräckligt med information om situationen. Han anser att staden borde ta ansvar för att reningsverket kan användas för slamhantering, och påpekar att miljön är en viktig fråga i dag.
Om inte slammet körs till Korpo reningsverk åker det till reningsverket i Pargas, och om det inte fungerar åker slammet till Toppå i Åbo.
– De som berörs mest av det här är de som har slutna tankar för slam, som är så miljövänliga som man bara kan tänka sig. Är det här tacken för att man försöker sköta sig så bra som möjligt med tanke på miljön, att kostnaderna ökar? säger han.
”Det kan kosta 650 euro per tömning”
Korponämndens ordförande Merja Fredriksson (SFP) anser också att det inte är miljövänligt att frakta slammet långa sträckor. Nagu reningsverk har inte heller kapacitet att ta emot extra slam.
– Vi Korpobor upplever helt enkelt att man inte kan lämna oss så här. Det måste finnas ett reningsverk med kapacitet någonstans i skärgården.
– Det kan kosta 650 euro per tömning då transportsträckorna blir längre, vilket är dubbelt så dyrt än det var tidigare. Jag känner personer i Korpo som måste tömma sina tankar med sex veckors mellanrum. Det blir dyrt för dem.
Fredriksson anser att en slags mellanlagring av slam vid reningsverket kunde vara en god lösning, som inte blir allt för dyr.
För att följa myndigheternas miljökrav borde vattentjänstverket investera drygt en halv miljon i slamhanteringen och reningsverket i Korpo. Enligt Fredriksson är det möjligt att en mellanlagring av slam bli billigare än så.
Hon hoppas också att Korpo kan få ett miljötillstånd av regionförvaltningsverken för att tillfälligt kunna fortsätta med slamhanteringen enligt tidigare och mindre stränga miljövillkor.
Ytterligare en faktor i slamfrågan är den nya miljövårdslagen som träder i kraft i sommar. Den kan innebära mera förändringar.
En ny mottagning kan inte byggas direkt
Sydvästra Finlands avfallsservice LSJH ansvarar för avfallshanteringen. Enligt invånarservicechef Cati Huhta fick LSJH i slutet av i fjol veta att Korpo inte längre fungerar som mottagningsplats för slam.
Pargas stadsstyrelses sektion för tekniska stödtjänster, där också Merja Fredriksson är med, har lämnat in en skrivelse till LSJH där man önskar att LSJH kunde hitta en snabb lösning för hållbar slamhantering i skärgården.
– Vi samarbetar nu med Pargas stad och med vattentjänstverket för att försöka få till stånd en lösning. Men vi kan inte bygga en ny mottagningsplats på nolltid, säger Huhta.
LSJH håller just nu på att utreda hur slamhanteringen ska se ut i framtiden.
– Behövs det nya mottagningsplatser eller alternativa slamhanteringsmetoder? Det utreder vi, men vi är bara i startgroparna ännu.
Stadsstyrelsens sektion för tekniska stödtjänster möts på onsdag. Då tar sektionen del av LSHJ:s svar på skrivelsen.
LÄS OCKSÅ:
Korpo reningsverk tar inte längre emot slam och därför får många dubbelt dyrare slamräkning
Varför berördes inte alls Korpoström alternativet. Det skrevs ju en insändare om att det behövs slam i Korpoström vintertid. Dit är det ändå mycket billigare frakta slammet än till ”Östra centrum” Pargas.
Ah,ja,bra skrivet Men:Alla som bor i kyrkbyn iradhus tex här vattenavgift både för rent O sk gråvatten typ,22-25€ per brukare?Alltså 2 personer( vuxna) betalar ung 600€ i åre för hela kalase?Så vad betalar dom i periferin?Med egen brunn som har säkert kosta något för 10-50 år sedan O skittanken ha också,kosta eller dom gamla slammbrunnarna för 100.års3dan???O sen Kostar det att tömma om man ha valt så?Så dom som ha bott i tex Strömma eller Hväsby har alltid betala bara för tömningeng?O Markomby också?Blev d en överraskning som med fastighetsskatten ute på holmarna???
Jätte bra skrivet Tom håller med dig och många andra med👍👍
Mötet visade oss hur dåligt Pargas sköter ärenden och sin egedom, hur dåligt Pargas Stad är förbered och hur lite tjänstemännen och politiker tar i saker. Aktuella problemet har varit i kännedom hos Staden i 14 år. Det byggs till hus, det planeras till byggnadsmark och direktiven är skarpare för befintiga fastigheter, och ändå utvecklar inte Pargas Stad sina anläggningar, service som vi ”köper” komunen genom skatter och avgifter. Därför har vi komuner, att de sköter vissa saker för oss.