Förflytta dig till innehållet

Över 50-åriga kvinnor är de nyaste fartdårarna – mer än hundra procents ökning i fortkörningsböter

Henri Forss/SPT
en kvinna tittar i kameran
Henri Forss/SPT

Henri Forss/SPT
Polisöverinspektör Maria Hoikkala påpekar att männen fortfarande står för två tredjedelar av fortkörningarna, även om kvinnornas fortkörningar har ökat snabbare än medeltalet. Foto: Henri Forss/SPT


Medelålders och äldre kvinnor kör fortare än någonsin förut samtidigt som unga män håller igen. Polisöverinspektör Maria Hoikkala ser flera potentiella förklaringar.

Antalet utfärdade fortkörningsböter har ökat med nästan 40 procent under åren 2009–2018, enligt Statistikcentralens uppgifter. Den största procentuella ökningen har skett bland medelålders och äldre kvinnor.
Bland över 50-åriga kvinnor ökade fortkörningsböterna med över 100 procent. Bland över 60-åringarna ökade de med nästan 150 procent och bland över 70-åringarna med nästan 550 procent.
Fortkörningsböterna har ökat även bland medelålders och äldre män, men inte riktigt lika fort. Bland män som fyllt femtio ökade böterna med 30 procent. Bland 60-åringarna ökade de med drygt 40 procent och bland över 70-åringarna med 230 procent.
Männen står fortfarande för majoriteten av fortkörningarna, men kvinnornas andel ökar. Under den aktuella perioden ökade kvinnornas andel av fortkörningarna från nästan 25 procent till över 30 procent.
Den minsta ökningen skedde bland unga män. Bland 18–20-åriga män ökade antalet fortkörningar med bara 1,4 procent.
 

 

Kvinnliga fortkörningar

Polisöverinspektör Maria Hoikkala jobbar med trafiksäkerhet och -övervakning vid Polisstyrelsen i Helsingfors. Hon är tjänstledig från sitt vanliga jobb som Ålands polismästare.
Överlag har ökningen i fortkörningsböter också att göra med ökningen av den automatiska trafikövervakningen, det vill säga kamerastolparna och de rörliga kamerabilarna, säger Hoikkala.
Enligt henne har satsningarna på automatisk övervakning ökat i takt med att antalet poliser har minskat. Den automatiska övervakningen binder mindre resurser än den traditionella, vilket gör den mera kostnadseffektiv.
Hon tycker inte att den procentuella ökningen i kvinnliga fortkörare är en skandal i sig, men påpekar att fenomenet väcker frågor.
Man borde gå in och se närmare på det, det finns olika nivåer av förseelser. Det skulle vara intressant att veta om kvinnors fortkörningar leder till ordningsböter eller dagsböter, vilket eventuellt skulle ge en bild av körsättet.
Lindriga fortkörningar leder till ordningsböter (en fast summa) medan allvarliga fortkörningar ger dagsböter (summan bestäms utifrån inkomsten).

Demografin styr

Hoikkala bedömer att det kan finnas flera naturliga förklaringar till att fortkörningarna ökar bland äldre förare. I takt med att de stora åldersklasserna åldras ökar antalet äldre som kör bil. Det leder också till att fler äldre personer blir bötfällda.
År 2016 hade 21 procent av befolkningen fyllt 65, enligt Trafikskyddet. År 2030 uppskattas andelen öka till 26 procent.
Hon påpekar att även om den procentuella ökningen i fortkörningar är betydlig i de äldre åldersklasserna så utgör de ändå en liten del av helheten. Största delen av dem som blir bötfällda är mellan 35 och 59 år.
Hoikkala anser att det är positivt att fortkörningarna bland unga män hållits på så gott som samma nivå, men fortfarande är det de unga männen som dominerar olycksstatistiken.

Nya kamerastolpar

Enligt Hoikkala kommer satsningarna på den automatiska trafikövervakningen att fortsätta även framöver.
Det är ett väldigt bra tillägg till trafikövervakningen och där finns mycket utvecklingspotential. Till exempel möjliggör den nya vägtrafiklagen övervakning av användning av mobiltelefon och säkerhetsbälten.
Den nya vägtrafiklagen ska enligt planen träda i kraft nästa sommar.
Hoikkala gillar de nya kamerastolparna som börjat synas i trafiken under det senaste året. De är lättare att placera ut än de gamla eftersom de fungerar med ny radarteknik och kräver inte att man gräver ner sensorer under vägen.
Men man ska inte glömma den traditionella övervakningen, den är minst lika viktig. Den automatiska övervakningen upptäcker inte rattfylleri, avvikelser i körsätt eller bilar som är i dåligt skick. För det behövs polismän.

Norge föregångare

Trafikdödligheten har minskat i Finland sedan 1990-talet. Under de senaste åren har antalet döda i trafikolyckor legat på drygt 200.
Finland har haft visionen att minska dödsolyckorna med hälften fram till 2020, men som det ser ut nu så kommer det inte att lyckas. Men de minskar, säger Hoikkala.
Sverige har färre dödliga trafikolyckor per capita än Finland och fungerade länge som förebild, men under de senaste åren har Norge klarat sig ännu bättre.
Norge har en effektiv trafikövervakning och är en föregångare på den tekniska sidan. Men vi bör minnas att Norge har betydligt fler poliser i relation till befolkningen än Finland.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter